Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samma endast angifva en riktning, i hvilken man önskade
rättstafningen skola röra sig. *
2.
Förslag, som sftrskildt angå dansk-norska stafningssättet **
Teckningen aa aflöses af tecknet å. Man skulle altså
icke skrifva aar, saar, gaard, utan år, sår, gård.
Då hvarje ljud bör hafva ett eget och enkelt tecken,
inses lätt det oriktiga i att å-ljudet återgifves genom
fördubbling af’ett tecken, som utmärker ett helt annat
ljud. Genom detta i många hänseenden olämpliga
tecknings-sätt uppstå sådana former som paaagte, smaaaal; aar,
haar vid sidan af Aaron, Haarlem; o. s. v.
I stället för aa, som i danska skriftspråket började
allmännare användas först på 1500-talet, har man
föreslagit å. Dess upptagaude förordades redan i medlet af
förra århundradet af den danske språklärde Höjsgård, samt
senare af Rask, N. M. Petersen och andre.
För valet af detta tecken har man ansett ibland annat
den omständigheten tala, att svenskarne enligt all
sannolikhet lånat det samma af danskarne. 1 gamla svenska
handskrifter skrefs nämligen aldrig å, utan a eller aa, och å synes
icke häller till i det äldsta kända svenska boktryck. Först i
* Jfr Lyngby: Anf. st. S. 11.
** De korta antydningar, vi i det följande lemna om dessa förslags
grunder, äro hufvudsakligen hemtade ur mötets danske och norske
sekreterares redan allmängjorda berättelser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
