Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
roten ligger utanför de nordiska språken, I stället för
kydsk, tydsk, vadske, sands, krands, prinds, dandse, landse,
cendse, grcendse borde sålunda skrifvas kysk, tysk, vaske,
sans, krans, prins, danse, lahse, cense, grcense. *
Att ögat icke bör se, livad örat icke hör, känna vi
såsom en åf rättstafningens vigtigaste fordringar. Bruket
af stumma bokstäfver bör därföre så mycket som möjligt
inskränkas. Snarast och lättast kan detta ske i sådana
fall, där dessa bokstäfver sakna en nära liggande
etymo-logisk grund. Så bör kysk skrifvas utan d, såsom
upptaget ifrån tyskan och svarande mot det högtyska
keusch; likaså vaske ’af det tyska waschen; sans af det
latinska sensus; prins, lanse af latinets princeps, lancea;
o. s. v.
Märkas bör ock, att detta stumma d icke förekommer
i motsvarande svenska ord. Man jämföre med de ofvan
anförda exemplen svenskans kysk, tysk, vaska, sans, krans,
prins, dansa, lans, ansa, gräns o. s. v.
Fördubbling af medljudstecken bör aldrig ega rum
framför andra medljudstecken. Således icke tappre, offre,
sikkre, sladdre, yttre utån tapre, of re, sikre, sladre, ytre.
I det nu varande dansk-norska stafningssättet gäller
såsom regel, ått ett medljudstecken icke fördubblas, när
ett annat omedelbart följer, såsom gajier, fakler, midler,
* Äfven föreslogs, att endskönt skulle skrifvas utan d emellan n och t.
samt fällts utan d framför s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
