Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anlände i rätt tid Kolbjörn Galde och magister Joel
Gunnarius, ditlockade af larmet, och afstyrde snart
grälet.
Skojar-Lotta hade nu fått ännu mera att göra.
Hon hade aldrig riktigt kunnat tåla Ingel och hans
olycka gaf henne för den skull mera »vatten på sin
qvarn». Med den mest djefvulska elakhet berättade
hon för hvem, som ville höra på, att det icke var
Stenar, utan de båda fransmännen, falskmyntarne och
mördarne, som ledt Bertel Gerst på spåren efter
smuggelgodset. Och oaktadt alla kände till Lottas
lögnaktiga tunga, trodde de fleste likväl henne, äfven
många af dem, som förut varit fullt och fast
öfver-tygade om att Stenar vore den sannskyldige.
Förbittringen mot de båda oskyldiga fransmännen
blef derföre dag efter dag allt större och slutligen
framträngde ryktet härom äfven till Ragnhild i sin
ensamhet.
— Jag tror det inte, utbrast den unga flickan
och erinrade sig nu som först Stenars uppträdande
vid gårdsporten, samt omtalade det för Gomer.
■— Det kan inte vara någon annan än Stenar,
menade Gomer. Det är synd om den franske grefven,
jag vet bestämdt att han i tysthet gör mycket godt.
Nej, det är allt fiskaren, som legat i slang med
tull-snokarne, och att det är Skojar-Lotta, som retar upp
qvinnfolket här, det är då säkert.
— Ja, det tror jag med. Men hvad är det för
en otäck karl, som bor hos henne?
— En utländing.
— Ja, det vet jag också, men hvad är han för
slag?
— Jag har hört sägas, att han lär vara munk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
