Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
189
tillägga, utan särdeles frodighet. Sällan har man hört gröfre
stölder begås af infödingar, och brottmålsprotokollerna gifva till=
känna att tjufnadsbrotten på flera tiotal af år tilltagit i föga an-
nan mån än folket förökat sig. Folknummern var 1805, 17,694
personer och 1845, 24,307. Härafl följer, att om summan af tjul-
nadsbrotten sistnämnda år var nära hälften större än förstnämnda, så
hade dylika browt alldeles icke ökats. Under denna tid har blott
elt enda mord straffats med döden på en i orten född person,
och denne var märkligt nog en krympling, som med yanstäldt
underlif endast kunde flytta sig med händer och armars bilrä-
de. Tillväxten af bedrägerier i handel och vandel äro svårare
alt beräkna, men torde ej hafva annan förstoringsproportion.
Hvad åter förbrytelserna i den sinnliga kärleken beträffar, så sy-
nes äfvenledes dessa icke heller hafva ökat sig i annat mått än
folkökningens. 1810 års qvingvenniitabell upptager 66 oäkta barn
och 1845 års 77. Om man genomläser Häradsrättens protokol-
ler 1618—24, så visas, att, om vi antaga samma milt för be-
räkningen, föga mindre dylika brott handlades vid domstolen un-
der denna tid än i våra tider, oaktat dessa brott då måste förso-
nas genom bödelsyxan. Mordscenerna hafva till det minsta un-
der sednare tider varit långt färre. Se inledningen sid. 13.
Förfalskningsbrott äro egentligen vår nyare tids uppfinningar,
om vi nemligen härunder förslå ensamt allmogen. Från den
lilla Gnosjö Socken, hvarest folket i förra tider var kändt såsom
det mest idoga, nyktra och sedliga af alla, hafva under sednare
åren flera förfalskningsbrott, hvaruti bönder varit inblandade, gjorts
anhängiga vid domstolen, än förut under tusende. Det olyckli-
ga är, att hvad domstolsprotokollen tyckes utvisa, folket af de-
ras egen själasörjare synts hafva först erhållit begrepp derom.
Det faller al sig sjelft, att folkets sedlighet och dygd, om än al-
drig så rotfästade, skola taga törn vid ett slikt förhållande.
Oaktadt mycken fattigdom råder är likväl tiggeriet härstädes
mindre synligt än mången annorstädes. Icke gerna utvandrar
Västboen med tiggarstafven och oftast begagnar han sig hellre
af mindre naturliga födoämnen. Högst sällan, om än aldrig så
usel, begär han almosa på öppen gata eller väg. Vanan ifrån
barndomen, att se lifvets uppehälle sig sparsamt tilldeladt faller
sig honom den ytterligare bristen mindre svår än för den, som
blifvit. vand vid bättre. Ortens fattigförsörjningsanstalter äro
till sina grunder kanske icke ibland de bättre, men Socknarna draga
likväl nödig försorg för sina verkligen behöfvande fattiga. I
Refteleds Socken föranstaltades väl för några år tillbaka en fat-
tigförsörjning, förenad med arbetshus, bildad efter mönstret af
Jönköpings, men måste efter några få år öfvergifvas. Egentliga
orsaken känna vi icke. Inträffar någon mera allmän missväxt,
så äro icke sällan bönder på små dåliga hemman sjelfva nära
nog i behof af att taga tiggarstafven i hand och då bör ingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
