Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
det bästa, men asp-klappet såsom mest helsosamt för hästar. Men
våra vackra löfträd se första året efter sådan klappning, som
skiftesvis sker hvart tredje år, styggt nakna och jämmerliga ut; likväl
grönska de snart igen, och almen får just deraf sitt sköna fint
vresiga virke. Dock fås det mesta tillskottet af foder från öns många
vidlyftiga myrar eller gräsbevuxna mossar, som på djupet äro så
rika på matjord och yppersta bränntorf, hvilka, utom några
flän-nur 1), lemna foder af åtskilliga slag. De stora vågräta
vid-angar-na2) ge vanligt gröfre och finare myr-foder eller pärr-hö, de
hög-ländtare lU-längorna, som löpa ut i myren samt de omgifvande
myr-laggarne, alstra stundom rätt godt hö, och den sankare marken,
hvilken kallas starrar eller bunkar, bära flera arter starr, äfvensom
bunk- och rundt-foder, hvarutom riktigt groft vatten-gräs, rör och
ag växer på de låga fiut-hålmarna, på svig-marken och dy ar na eller
uti sjelfva träskarna och vid deras bräddar. Men dessa myrar voro
fordom ej på långt när så torra sora nu, utan om våren stod öfver
allt vattnet, som var så rikt på fisk och mångstämmiga
fogelska-ror, då fångstmannen, med bössa eller håf, der stydade s) sig fram
i sin grundgående ajka, så väl på fla-vattnen som de djupa träsken.
Märkliga äro flut-hålmarna, sora af vattnet och isen skäras lösa från
botten, flyta kring och landa slutligen långt derifrån. Alla dessa
förhållanden gifva mellan de många lottegarne ej sällan anledning
till stora och envisa vatten-trätor, såsom 1696 mellan
Martebo-pre-sten och Medebys-karlarna, hvilka till sist tilldömdes rätten att slå
deras flut-mark, sora lagt sig in och vuxit fast på "kära Fars"
myrland. Det var först om hösten, då markeu på dyama är torrast,
som slåttern i Sept. eller Okt. kunde anställas. Men, då sådant
arbete ej kan med bondens eget husfolk uträttas, tillkallar han
vänner och grannar från hela bide-laget, hvilka ej kunde betalas med
dagspenning, utan i stället, jämte löfte om hjelp igen, alla för
besväret inbjudas till god förtäring under dagen samt hederlig s. k.
dy-ating4) på aftonen, men hvarom vidare på annat ställe. Ja, fol-
’) Gräslösa sumpfiftckar i myren. 2) Myrvallarna. 3) Stakade. 4) Ating (T.
Az, azen, Azung), gästabud då man bärgar höet på dyama eller gungflyen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
