Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Inledning: Barndoms- och ungdomsminnen från åren näst före Karl Johans ankomst till Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1805. Min anställning vid fortifikationskorpsen
hade, med hvarje år, blifvit mig alltmer och mer
hopplös och obehaglig. Ingen utsigt hvarken till
intellektuel förkofran eller till framtida fortkomst;
ålderdom och slapphet gälde uteslutande såsom meriter
i tjensten. Det var således naturligt att jag ifrigt
önskade en anställning som, åtminstone till en början,
kunde erbjuda en intressantare tjenstgöring. Också
var jag nära att erhålla en sådan genom morbror
Lagerheims, den tiden allsmäktiga, förord. Jag hade
nämligen, under de föregående åren, efter förrättade
rekognosceringar, utarbetat och efter den tidens
fordringar, ritat en temligen vacker karta öfver
Stockholm med dess närmaste omgifningar, och denna
skulle jemte författaren presenteras för konungen af
d. v. statssekreteraren Lagerbring, som åtagit sig att
skaffa mig anställning såsom stabsadjutant, medförande
kaptens grad. För mig, som blott underlöjtnant,
var detta en stor och oväntad befordran. Men
tit. Lagerbring var en högt aktad och inflytelserik
man, och hade nyss förut utverkat en sådan
utmärkelse åt en underlöjtnant vid artilleriet, Berg,
en ung, förhoppningsfull framtidsman (hvars bana
döden alltför snart afbröt). Samtidigt med nyssnämnda
förslag inträffade att en min gynnare, en man i
hvars gästvänliga hus jag var särdeles väl upptagen,
hade mig ovetande rekommenderat mig till adjutant hos
d. v. krigspresidenten baron Cederström. I följd häraf
blef jag kallad till denna storkaxe, hvilken hade hört
omtalas den ifrågavarande kartan och som ålade mig att
för honom uppvisa densamma. Jag måste hörsamma, och
följden deraf blef att baron Cederström förklarade
sig sjelf vilja föreställa mig jemte kartan för
konungen. Derigenom kom jag i ett svårt bryderi:
å ena sidan den mägtige Cederström hvars vilja var
lag för hvar och en som med honom kom i beröring
– å andra sidan de likmäktiga hrr Lagerheim och
Lagerbring. Blotta närmandet till den förstnämnde var
i de senares ögon ett fel, som, jag visste det, skulle
ådraga mig dessas ovilja. Så skedde också. Ingenting
afhördes heller från baron Cederström. Jag satt
emellan för båda partiernas rivalitet, och mina
förhoppningar gingo upp i rök. Anledningen till detta
missöde förargade mig storligen, men inom mig fann
jag dock att ifrågavarande arbete icke förtjenade
det afseende som båda partierna dervid syntes fästa,
eller att derpå skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
