Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Afresa till Tyskland. Tjenstgöring hos Karl Johan under 1813 års fälttåg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dispositioner som af general Bülow blifvit vidtagna
för att rekognoscera fiendens ställning bakom byarna
Marshan och Feldheim, belägna inom sachsiska gränsen,
3 à 4 mil från Treunbritzen. Ankommen till den
mycket utsträckta och glest ockuperade preussiska
linien, skulle jag, längs densamma, fara till högra
flygeln deraf, der enligt uppgift general Bülow
uppehöll sig. Jag hade dervid att passera genom en
by tätt framför, nästan i jemnhöjd med vår linie,
men innan ankomsten dit hejdades jag af ett preussiskt
kavalleridetachement, hvars befälhafvare underrättade
mig att byn ännu var af fienden intagen. Jag undgick
sålunda det missödet att blifva krigsfånge.
Vid min återkomst träffade jag kronprinsen på fältet
framom Treunbritzen. Knapt hade jag afgifvit min
rapport om såväl fiendens som våra truppers ställning
mot hvarandra, förr än general Adlercreutz fick lust
att äfven taga närmare kännedom om ställningen, och
oaktadt kronprinsens tydligt deröfver visade missnöje,
gaf han sig af. Utan att få tid utbyta min temligen
uttröttade häst mot en annan, måste jag medfölja på
färden af ytterligare 7 mil fram och åter. Redan vid
afgifvandet af min rapport till kronprinsen, visade
general Adlercreutz något misstroende till uppgiften
om fiendens ockupation af den, helt nära vår linie
belägna byn, och förklarade sedan under ridten denna
uppgift påtagligen omöjlig. Vid framkomsten styrde han
också direkte mot denna by. Pligtenligt förnyade jag
flera gånger min anhållan att generalen ville afstå
från försöket att komma igenom den; erinrade att
meningen med vår expedition var att iakttaga, ej att
oroa fienden, och att, då vår ställning var alldeles
densamma som några timmar förut, fienden säkerligen
ännu innehade byn. Men då inga skäl kunde besegra
den finska envisheten beslöt jag att åtminstone
för min person söka undgå det öde som väntade. Byn
var omgifven af en lermur med en tillsluten port;
ingen menniska syntes. Men då vi väl kommo inom
gevärshåll, reste sig det bakom muren dolda manskapet,
med gevären färdiga till anläggning. Nu bar det af
tillbaka med full fart, under yttrande af generalen:
"Var det icke fan att Akrell hade rätt!" men med
en harmsen min som å min sida torde besvarats med en
triumferande. En obegriplig dumhet var det af fienden
att, icke låta oss komma in i byn; vi hade der
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
