Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Afresa till Tyskland. Tjenstgöring hos Karl Johan under 1813 års fälttåg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
något foder åt de arma hästarna, men åt oss kunde
ingenting anskaffas. Det vatten vi hade att dela
med hästarna var visserligen mustigt och födande,
men annat gjordes oss behof. Jag var just på väg att
låta efterfråga om hos österrikarna något ätbart kunde
erhållas – då, till min stora glädje, ordonnansen
berättade att preussiske generalen v. Bülow tagit
qvartér i byn. Allt bekant folk! Genast sändes
ett bud med anhållan om ett besök. Den hederlige
general Bülow hade den godheten att komma sjelf,
åtföljd af alla sina stabsofficerare. Man beklagade
olyckan och erbjöd allt möjligt biträde, hvilket
ock tacksamt emottogs, med anhållan om "etwas zum
essen, so bald wie möglich". En stund derefter hade
jag en af bouillon de pôche tillagad präktig soppa
och ett stycke "pumpernickel". Jag kunde ej utan
svårighet röra armarna; man matade mig och jag ropade
blott på immer mehr. Hvilken njutning! Jag glömmer
den aldrig; jag tycker mig känna den ännu då jag
nedskrifver detta. Också hade jag ej förtärt något
sedan söndagsmiddagen, då jag lyckades rifva åt mig
en tallrik soppa och några potatis; varit till häst
hela måndagen, från kl. 2 på morgonen under natten
bivuakerat. Det var nu tisdagseftermiddag! Andra
dagen på förmiddagen blef jag införd till staden. Från
barrikaden, der stormningen dagen förut började och
längs utåt gatan till Esplanaden, öfver allt fullt
med lik och sårade som ännu ej kunnat bortföras,
här och der nertrampade i smutsen. På de omgifvande
husen alla fönster sönderskjutna och väggarna ärriga
af kulor som af en hagelsvärm. Öfver allt spår af
den rysligaste förödelse. Jag hade fått ett godt
qvartér, vid stora torget, hos en modehandlerska,
en af familjen d’Ivernois, som under revolutionen
emigrerat. Samtidigt med inflyttningen i ett trefligt
qvartér, var jag äfven så lycklig att, genom min
förståndige och trogne tyske betjent, få reda på mina
länge saknade effekter; kunde således få aflägga och
mot rent utbyta mitt, af obehaglig inqvartering,
besvärade linne; få, afklädd, hvila i en god säng,
och åter få njuta af de beqvämligheter som för den
bildade menniskan blifvit ett oundgängligt behof.
Det trefliga i min ställning led likväl ett kännbart
afbrott då, redan d. 22 oktober, högqvarteret
aftågade och jag sålunda blef skild från allt umgänge
med landsmän, undantagande vår läkare, professor
v. Döbeln, hvars välvilja och deltagande jag dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
