Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Episoder med Karl Johan och general Cardell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mycket, ty jag var skyldig honom tacksamhet, erkände det uppriktigt, och hade verkligen handlat i öfverensstämmelse dermed under de samtal rörande hans person som med vederbörande förekommit. Jag nödgades således att med grefve Cronstedt ingå i en fullständig förklaring öfver mitt förhållande till h. ex. grefve Stedingk, den befallning jag af h. ex. erhållit och följderna deraf, samt lyckades omsider öfvertyga honom att jag icke af egen böjelse, utan af lydnadstvång gått honom i förväg.
På föranstaltande af artillerigeneralen Cardell hade ett läroverk för artilleriofficerare blifvit inrättadt vid Marieberg, hvilket skulle träda i verksamhet den 1 september, och Cardell erbjöd mig att dervid öfvertaga en lektion i befästningskonsten. Jag ville för ingen del komma i beröring med general Cardell och nekade således att mottaga denna befattning, ehuru flera anbud gjordes. Stutligen lät jag dock öfvertala mig af min chef, general Frank Sparre, som försäkrade mig att jag nog skulle taga mig ut med Cardell, om jag blott uppgjorde med honom bestämda vilkor och aldrig från dem afveke, i följd af Cardells fordran. Så skedde ock. Bland vilkoren var det: att inga öfningar på fältet skulle företagas det året; icke desto mindre och efter knapt 3 veckors förlopp yrkade Gardell på anställandet af sådana. På mitt bestämda nekande svarades att sådant skedde endast i följd af ovilja mot Cardells person. Deraf uppkom en spänning oss emellan, som ytterligare utbröt, då Cardell, som alltid bevistade mina föreläsningar och dittills högeligen lofordat dem, snart derefter förklarade dem planlösa och, för mitt auditorium mindre lämpliga. På min försäkran att jag icke ville ändra det ringaste i mitt sätt att föreläsa, men i stället dermed upphöra, följde en sorts ursäkt å Cardells sida med anhållan att jag ej skulle lemna min befattning, emedan sådant skulle falla honom ensamt till last, ty sade han: alla berömma er, men mig kallar man en fan, med hvilken ingen kan komma öfverens. Häruti motsade jag honom icke. Jag måste lofva att på försök hålla ut till lästerminens slut, men med vilkor att få följa den började planen, och att Cardell sjelf icke skulle infinna sig vid mina lektioner. (Han satt sedan bakom den öppna dörren till ett angränsande rum). Det dröjde ännu någon tid till dess den inombords jäsande harmen åter utbröt, i följd hvaraf jag förklarade mitt beslut att icke mer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
