Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Utrikes resa (1830-1831)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omfattades genast med all den välvilja, som är
ett utmärkande drag hos sydtyskarne. En häst
anskaffades; jag måste sitta upp för att följa
den återstående delen af manövern, och slutligen
inbjöds jag att med officerskorpsen intaga en
gemensam middag i Esslingen. Denna tillfälliga
bekantskap med kavalleri-inspektören var sedermera
för mig af icke ringa fördel. General Ræder
inbjöd mig nemligen till Ludvigsburg, hvarest
den ej stora, men utmärkta würtembergska hären
hufvudsakligen var förlagd. Begagnande mig häraf,
tillbragte jag på detta ställe några för mig
både lärorika och angenäma dagar. Jag besåg i
Ludvigsburg såväl militärinrättningarna som de olika
truppslagens öfningar, vid hvilka den högt uppdrifna
militärgymnastiken väckte min synnerliga uppmärksamhet
och gaf väckelsen till det gymnastikreglemente,
som jag sedermera under Lings ledning för
svenska krigshären utarbetade. Min egenskap af
ordonnansofficer hos konung Karl Johan var för mig här
såsom annorstädes en mycket verkande rekommendation;
och det var troligen med anledning deraf, som för mig
tillstäldes en större uppvisning af samtliga trupper
med påföljande paradering. För öfrigt tillbragte
jag min tid särdeles angenämt, dels i general
Ræders hus, dels med de olika officerskorpserna,
hvilka på det vänligaste sätt emottogo mig, och hos
hvilka jag allmänt titulerades med den hjertliga
benämningen: "Herr kamerad." Gerna skulle jag äfven
hafva efterkommit den uppmaning, som allmänt stäldes
till mig, att qvardröja ännu några dagar, för att
öfvervara de manövrer och fälttjenstöfningar, hvilka
würtembergska hären kort derefter skulle företaga;
men, då jag oåterkalleligt beslutit att bevista den
preussiska truppsammandragningen i Koblenz i början
af september, nödgades jag afslå detta vänliga anbud.
Efter att hafva besett Heidelberg, dess härliga
slott och sköna natur, samt färdats på den vackra
"Bergstrasse" till Frankfurt och Mainz, fortsatte jag
resan med ångbåt till Koblenz, dit ankomsten skedde
den 1 september. Hvilket mäktigt intryck Rhenresan
skulle på mig göra, behöfver jag ej säga. Jag hade då
ännu så föga sett af verlden, att denna storartade
natur, med dess många romantiska borgruiner, långt
öfvergick den förväntan, jag derom gjort mig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
