Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Ryttmästaretiden (1830-1842)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grefve Gustaf Löwenhjelm behagade hedra den med
en recension, hvilken, likasom mitt derpå ingifna
svaromål, äfvenledes finnes i akademiens handlingar
införd.
Uppmuntrad af den välvilja, hvarmed detta första
försök upptogs, insände jag sedermera till samma
krigsvetenskapliga areopag åtskilliga andra uppsatser,
hvaribland torde böra nämnas en längre afhandling:
Om Preussens militärsystem.
Den 29 januari 1840 invaldes jag till arbetande
ledamot af krigsvetenskaps-akademien, och då jag
under tiotalet 1840–50 inom detta samfund utvecklade
en icke obetydlig verksamhet, torde det tillåtas mig
att deröfver afgifva en sammanträngd redogörelse. Den
29 februari 1840 gjorde jag i akademien mitt inträde
med en afhandling: Om sättet för våra till infanteri
förändrade kavalleri-regementens återuppsittande. Kort
derefter utsedd till föredragande för taktiken,
afgaf jag den 29 januari 1842 berättelse öfver
hvad sig i detta hänseende under det föregående
året inom Europa tilldragit. År 1845 inlemnade
jag till akademien en utförlig utredning öfver
Stuteriernas tillstånd och de åtgärder, som de senast
förflutna åren blifvit vidtagna till hästafvelns
upphjelpande inom Sverige. År 1846 valdes jag för
tre år till andre styresman, och jag nedlade den
25 april 1849 denna befattning med en berättelse
om Vikingatågen. Det oaktadt öfvertalades jag att
ännu ett år med styresmanna-befattningen fortfara,
och jag måste således å nyo hålla ett afskedsföredrag,
den 24 april 1850, öfver Rytteriets taktik,
synnerligen under det sjuåriga kriget, jemte
deraf härledda tankar om lämpligheten af svenska
kavalleriets öfningar under dess regementsmöten.
Ibland andre styresmannens åligganden var ett af
de mest besvärliga och tillika minst angenäma att
författa och å högtidsdagen uppläsa lefnadsteckningar
öfver akademiens under året aflidna ledamöter. Ej nog
med att inhemtandet af nödiga biografiska upplysningar
ofta erfordrade en mycket vidlyftig skriftvexling
och långa förberedande forskningar – ämnet var i sig
sjelft så torrt, att man svårligen kunde åt dessa
skildringar gifva en färg och en hållning i stånd att
i någon mån fängsla åhörarnes uppmärksamhet. Detta
insåg jag genast och gjorde mig derför mycken möda
att ifrån endast statistiska registraturer förvandla
dessa lefnadsteckningar till något så när anslående
skildringar af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
