Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Ryttmästaretiden (1830-1842)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
roade öfver vår noggrannhet att strängt följa
fördelningsorderna. De qvarstannade en god stund,
satte sig på sängkanterna och gycklade rätt hjertligt
med de lättjefulla adjutanterna. Med ett ord,
hertigens närvaro lifvade i hög grad den eljest
afmätte kronprinsen, hvilken alla af uppriktigaste
hjerta unnade denna glädje.
Långvarigare och allvarsammare, men tillika lärorikare
var 1838 års kommendering, föranledd af då varande
jäsning i sinnena. Den såsom politisk skriftställare
bekante assessor Magnus Jakob Crusenstolpe; de af
honom utgifna "Ställningar och förhållanden"; den
begärlighet, hvarmed denna tidskrift af allmänheten
slukades; det qvicka men skoningslösa sätt,
hvarpå Crusenstolpe deruti behanlade regering och
administration; det derför emot honom vintern 1838
anstälda tryckfrihetsåtal; hans fällande och afförande
till Vaxholms fästning, hvarest han undergick tre
års lindrigt fängelsestraff – allt detta är såsom
tillhörande historien väl bekant. Men hvad som lättare
kan hafva fallit ur minnet, det är tidningspressens
under hela denna tid ådagalaga partiskhet. Med en
bitterhet utan like tog densamma den anklagades
försvar och skymfade oförsynt de jurymän, som honom
fält, bland hvilka den frejdade Berzelius särskildt
utpekades. För allmänhetens upphetsande användes alla
möjliga medel, icke blott retsamma tidningsartiklar,
utan äfven legda handtlangare, hvilka på krogarna
utdelade fri förtäring och framför allt bemödade sig
att förleda gemenskapen vid garnisonsregementena. Man
ansåg, troligen ej utan skäl, att en vidsträcktare
omstörtningsplan förefans, och att den Crusenstolpeska
processen var den förevändning, som begagnades för att
sätta massorna i rörelse. Detta ändamål förfelades
icke, jäsningen ibland det lägre folket var under
juni månad allmän, och man väntade länge ett eller
annat utbrott.
Dragonkorpsen var under denna månad lägrad
å ladugårdsgärdet. En morgon utryckte vi för
att jemte garnisonstrupperna genomgå den till
påföljande midsommardag anbefalda paradering och
manöver. Förvånade att, ehuru tiden framskred, de
andra regementena uteblefvo, visste vi ej, huru vi
dertill skulle förklara anledningen, då slutligen en
ordonnans anlände, som medförde order till inryckning
och tillika underrättade om de under natten timade
oroligheter. Efter återkomsten till lägret begaf jag
mig till staden, tog vägen förbi polismästare Nermans
boning, nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
