Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Ryttmästaretiden (1830-1842)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af fartyget steg ned i sin slup, afgick en mindre
båt till den motsatta sidan med några till ryska
hofvet hörande herrar, som voro beordrade att skynda
förut för att taga reda på storfurstens rum. Någon
af de på stranden stående ropade härvid: det är
kejsaren! På sådant sätt uppkom detta besynnerliga
rykte. Sålunda lugnade, skyndade vi att öfverlemna
oss åt hvilan, men väcktes tidigt påföljande
morgon genom en extraorder, att officerskorpsen
kl. 10 f. m. skulle inställa sig vid lifgardets
till häst kasern för att föreställas kejsaren och
storfursten af Ryssland. General Hierta blef nu i
sin ordning öfverraskad. Det var verkligen kejsaren,
som, under det storfursten högtidligen emottogs, hade
skyndat förut öfver logården till Karl Johans våning,
i förhoppning att kunna öfverraska konungen i hans
inre rum. Han skulle deruti hafva lyckats, om ej
excellensen Brahe, hvilken ilade till storfurstens
möte, i trappan hade mött och igenkänt den höge
gästen. Brahe vände om med kejsaren samt hann
endast öppna dörren och utropa: "Sire, l’empereur est
ici!" då kejsaren inträdde för att helsa konungen,
hvilken han genom denna öfverraskning ville bringa
en lika ovanlig som hjertlig hyllning. Kejsaren
förklarade genast, att han komme att ligga i sin sons
sofrum, i den fältsäng af stål han sjelf medförde,
och att således inga förändrade anordningar finge
för honom göras. Så skedde äfven, och jag tror,
att litet frisk halm från stallet var det enda,
som för kejsaren anskaffades.
Officerskorpsernas presentation försiggick, och aldrig
har jag skådat en mera imponerande personlighet
än denne kejsare med den herkuliska, väl formade
gestalten, då han, ett hufvud högre än alla andra,
fritt och ledigt kastade sin herskareblick öfver dem,
som omgåfvo honom. Ännu tydligare framlyste dessa
egenskaper, icke blott vid den stora paradering,
som för kejsaren anstäldes, utan ännu mera på den
festliga bal, som å Stockholms slott gafs till hans
ära, och hvarifrån han oförmärkt aflägsnade sig för
att gå om bord och återvända till Petersburg.
En ibland de flere extra förrättningar, som under
dessa år i kommandoväg åt mig uppdrogos – säkerligen
den minst angenäma ibland dem alla – var mitt deltagande i den
så kallade Åkersteinska sadelaffären. Den senare
räknades med rätta till en af dåtidens märkligare
tilldragelser; och utan att ingå i en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
