Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Regementsofficerstiden (1842-1851)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hög grad enformig, medförde dock vistandet i denne
store mans närhet en själslyftning, som man ogerna
ville försaka. Både till kropp och själ utvecklade
konungen en spänstighet, som var förvånande. Han kunde
till nära emot slutet af sin lefnad föra foten upp
till ansigtet, och ännu den 5 februari 1843 bevistade
han, då nära åttio år gammal, den börsbal, hvilken af
Stockholms borgerskap gafs till firande af konungens
25-åriga regering. Mer och mer hade han dock upphört
med de stora, förr så vanliga, söndagsmiddagarne
för fruntimmer, men ville deremot alltid, att kungliga
födelse- och andra bemärkelsedagar skulle högtidligen
firas. Spektaklerna bevistade han numera aldrig, och
torde det med anledning deraf tillåtas mig att berätta
en liten tilldragelse, ingalunda derför att den i
någon mån förtjenar att för efterverlden bevaras,
men endast för att visa i hvilken hög grad Karl Johan
egde förmåga att tjusa alla dem, som med honom kommo
i beröring. Under maj månad 1843 tjenstgjorde jag
såsom vakthafvande hos konungen. En utmärkt fransk
skådespelaretrupp, tillhörande en af pariserteatrarna,
hade kort förut anländt till Stockholm. Dess
föreställningar gåfvos i operasalongen med mycket
bifall och alltid för fullt hus. Före afresan
gjorde truppen genom en deputation framställning
att få uppvakta konungen, deras forne landsman,
som icke närvarit vid någon af föreställningarna,
och som de sålunda icke haft tillfälle att se. Hans
majestät afböjde ett dylikt företräde. Då infunno sig
en morgon hos grefve Brahe de begge primadonnorna,
damer lika vackra som utsökta i sitt sätt att vara,
och förklarade med vanlig fransysk liflighet, att den
öfriga truppen gerna kunde hemresa, men att de för
sin del beslutit att icke medfölja och att de ämnade
qvarstanna i Stockholm, ända till dess det lyckats dem
att få träffa konungen. Brahe, som kom upp, under det
de vakthafvande hade sitt morgonföreträde, berättade
detta yttrande för konungen, som småleende sade:
"Eh bien! faites les venir, tous!" Tiden utsattes
till kl. 4 eftermiddagen, före konungens vanliga
utfärd i vagn. Karl Johan var vid sitt allra bästa
lynne, och jag har sällan sett en så högt stegrad
förtjusning som denna teaterpersonals, då konungen,
omgifven af dem alla, under mer än en half timme hade
ett förbindligt ord att säga åt en hvar, företrädesvis
damerna, med hvilka han länge uppehöll sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>