Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Regementsofficerstiden (1842-1851)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till slut, derest jag ej haft att påräkna biträde af
representanten för Malmö, C. J. Kock. Med lika mycken
sjelfständighet som politiskt mod uppträdde Kock emot
de sönderbrytningsplaner, hvilka öfriga ledamöter
af borgare- och bondestånden sökte genomdrifva och
hvartill skatteförenklingsfrågan togs till närmaste
förevändning.
Äfven i andra afseenden var denna riksdag stormig
och oangenäm. Den allmänna jäsning i sinnena, som
utmärkte året 1848, och som mångenstädes omstörtade
troner, hade spridt sig äfven till den svenska
hufvudstaden. Det var ropet på ståndsrepresentationens
upphäfvande, som utgjorde de missnöjdas synliga
föreningsband. Den representationskomité,
som konungen på ständernas begäran efter sista
riksdagen tillsatt, hade invecklat frågan i stället
för att lösa den. Af denna anledning bildade sig i
hufvudstaden ett så kalladt reformsällskap, i hvilket
snart alla missnöjda och alla skiftningar af röda,
från republikanen till radikalen, vunno inträde
och inom kort öfverhand. Detta reformsällskap blef
nu den härd, från hvilken omstörtningsplanerna
emot den bestående ordningen utgingo, och vissa af
dess ledamöter satte sig i beröring med massans
anförare. En dag i mars månad firade sällskapet
i de la Croix’ hotell vid Brunkebergstorg en,
länge förut i tidningarna utpuffad, så kallad
reformbankett. Mer och mindre upphetsande tal höllos
vid detta tillfälle, under skrik och bifallsrop från
en talrik genom budkaflar utanför hotellet hopbringad
folksamling. En och annan af deltagarne i banketten
lemnade middagsborden, för att gå ned på torget
och tala till massan. Denna sattes äfven senare på
aftonen i rörelse; och på sådant sätt började det
bedröfliga ofog, som är allmänt bekant under namn af
marsoroligheterna. Skrik, skoj, fönsterinslagningar
och öfverfall af fredliga medborgare hörde då under
flere dygn till ordningen för natten. Vildast huserade
dessa otyglade hopar i storkyrkobrinken. Man ville der
med våld intränga hos presidenten von Hartmansdorff,
och troligen hade denne utmärkte man endast den
starka, jernbeslagna gatuporten att tacka för räddning
af lif och egendom. Den obegripliga svaghet, som
myndigheterna under denna tid ådagalade, kan endast
på det sätt förklaras, att man ej vågade förlita sig
på garnisonens manskap, af hvilka många blifvit en
längre tid på krogarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
