Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Om det hvilande representationsförslagets antagande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jag vill dermed icke hafva sagt, att jag är
blind för de brister detta förslag kan innehålla,
och att icke äfven jag skulle hafva önskat, att
detsamma i ett eller annat hänseende hade varit
annorlunda uppgjordt. Jag tror, att det skulle
hafva varit nyttigt och äfven för förslagets
många motståndare betryggande om den första
kammaren, i stället att bildas uteslutande af
landstingen och de större städerna, fått till
någon del i sig inrymma ledamöter, utsedde af de
högst beskattade inom landets olika delar, samt
att det likaledes skulle varit fördelaktigt, om
skilnaden i ledamöternas antal i första och andra
kammaren icke varit så betydlig som den i förslaget
bestämda: men, mina hrr, jag hemställer till eder:
hade det väl varit möjligt eller ens tänkbart,
uti ett förslag, så omfattande som detta, skulle
kunnat framläggas, emot hvilket man icke haft några
anmärkningar att göra, synnerligast då förslaget
måste vara så beskaffadt, att det egde utsigt att
kunna antagas af fyra kamrar med så skiljaktig
sammansättning som våra riksstånd? Och måste icke
den nya riksriksdagsordningen af denna anledning
antaga egenskapen af ett förmedlingsförslag? Måste
icke hvarje riksstånd och hvarje dess ledamot i
afgörandets stund besinna, att, så framt reformen
utan allt för stora skakningar skall genomföras,
blifver det en ovilkorlig pligt att icke allt för
strängt hålla på egna åsigter, utan, så vidt det med
fäderneslandets väl är förenligt, låta dessa vika
för det allmänna bästa?
För min del anser jag en sådan eftergifvenhet vara
en medborgerlig pligt, och jag har så mycket mindre
kunnat tveka att lägga mina betänkligheter å sido, som
det hvilande förslaget med alla dess möjliga brister
likväl i min tanke innebär en långt sannare och långt
rättvisare representation af det svenska folket än
den riksd:s-ordning, under hvilken vi nu arbeta.
Redan 1809 års Konst. Utskott erkände
ståndsfördelningens olämplighet och uttalade den
grundsats, att alla svenska medborgare, utan hänseende
till stånd, yrke eller hemvist, borde ega rätt att
deltaga i val af riksdagsmän. Men huru har väl denna
grundsats sedermera gjort sig gällande? Vid de flesta
riksdagar, som efter denna tid hållits, hafva frågor
om mer eller mindre genomgripande förändringar i
representationssättet utgjort föremål för R. St:rs
eller åtminstone deras Konst. Utskotts
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
