Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Om det hvilande representationsförslagets antagande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfverläggningar. Dessa frågor hafva likväl icke lyckats att
på detta rum tillvinna sig bifall, vare sig att de
afsett ståndsfördelningens fullständiga upphäfvande
eller endast en obetydlig förändring i R. o. Ad:s
eget representationssätt. Derför qvarstå äfven ännu
de båda öfre stånden, R. o. Ad. på fullkomligt
enahanda, och presteståndet på nära nog samma
ståndpunkt som för 56 år sedan; derför fortfar ännu
en stor del af vårt lands mest ansedde, dugligaste
och inflytelserikaste innevånare att vara förnekade
allt deltagande i landets lagstiftning. Huru länge
tror man väl, att ett sådant förhållande skall kunna
fortfara? Orättvisan deraf gör sig för hvarje dag
mer och mer gällande, Behofvet af en genomgripande
representationsförändring inses numera lifligt af
större delen utaf landets tänkande män. Under sådana
förhållanden har Kongl. Maj:t vid sista riksdagen
framlagt det förslag till nationalrepresentationens
ombildning, öfver hvars öde vi nu skola besluta. Detta
förslag är enkelt, lättfattligt och bygdt på
nationel grund, på den, om äfven till namnet nya,
dock i Sverige urgamla kommunal-institutionen; och,
om förslaget innehåller brister, öfvervägas dock
dessa vida af dess förtjenster, hvarför jag tror,
att både fosterlandskärleken och klokheten böra
mana oss att antaga detsamma.
Det är mig icke obekant, hvilket motstånd detta
förslag röner från den sida af detta Hus, inom hvars
leder jag under mera än 10 riksdagar räknat så många
både politiska och enskilda vänner; men, då jag nu
nödgas emot dem uppträda, vet jag att de liksom
jag inse, att för representantens handlingssätt får
det icke gifvas någon annan bevekelsegrund än hans
åsigt om hvad som är sant, rätt och för fosterlandet
gagnande.
En mindre nation, synnerligast då den är omgifven
af mägtiga grannar, är mera än någon annan i behof
af samdrägt och enighet. Det är den, som skall gifva
henne kraft att emotstå yttre våld; det är den, som i
farans stund skall värna hennes sjelfständighet. Det
är denna samdrägt, denna enighet, denna ömsesidiga
tilltro mellan folket, dess representanter och dess
styrelse, som jag tror skola blifva en följd af
förslagets antagande.
Men, om detta faller, hvad kommer väl då att
inträffa? Utan tvifvel en lång tid af split, tvedrägt
och bitterhet. Det kan icke förnekas, att en stor,
kanske öfvervägande del af svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
