Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rike Ramel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
någon vetskap om saken. Inte för att han brydde sig om
att straffa missdådaren, ty skett var skett, men han
ville nödvändigt ha boken forslad till gården. Det
var sannerligen inte utan, att den gode Ramel unnade
fosterbrodern i skogen en hederlig sista färd, så
att säga motsvarande en kristlig begravning.
Vid arrendegården återkom hans goda humör. Han visste,
att mor Per Bengts var en redig kvinga, och att det
skulle vankas bjudning och trugning på fläskpannkaka
och starköl.
Per själv gick inte av för hackor. Han skröt och
skrävlade gärna över alla de blanka dalrar, han hade
på kistbottnen, och Malte hade en gång svarat honom
rätt i synen:
»Ja, förvalta då väl det, som ditt och – mitt är. Du
tör fällan ha summerat det tillhopa, och inte grämer
det mig, att du är stinn som en prostavåm, för vi
vet full väl, min beskedlige Per, att den svultna
musen gnager än värre än den mätta.»
Per begrep meningen, men höll god min, och när
husbonden kom till hans gård, trakterade han honom
som förr med det bästa huset förmådde.
I dag snackade dock Malte hellre med mor Elna än med Per.
På stora omvägar och med munnen fullproppad av fläskpannkaka,
hittade han fram till målet. Trodde mor Elna att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
