Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I lust och nöd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Ta en bok, Augusta», sade hon, »det är inte nyttigt
för dig att vara sysslolös.»
Hon avvaktade ej, att flickan lydde hennes uppmaning,
ty hennes tankar förmådde ej släppa brevet. Hastigt
öppnade hon dörren till ett angränsande rum, hennes
arbetskabinett, för att lägga ned skrivelsen i
chatullet till dess många föregångare, så omsorgsfullt
förvarade som om vart och ett innehållit löften om
den högsta sällhet.
Sedan hon låst skrinet och lagt nyckeln på dess
plats, stannade hon mitt på golvet med händerna
bakom nacken. En oövervinnelig, förlamande fruktan
grep henne – icke för framtiden, det skulle varit
förklarligt, men vad hon nu kände sig digna under,
var föreställningen om denna aftons ändlösa timmar
efter en dag utan annat innehåll än smärta. Om
hennes älskade varit här, eller om hans brev givit
hennes sinne fred, skulle hon ej varit så hemlös. Det
tyngsta av allt, det, som malde sönder hennes själ,
var medvetandet om, att han, hennes make och vän,
led som hon, pinades av samma ångest, gjorde samma
krampaktiga ansträngningar att icke sjunka i ödets
gungfly, men – utan hennes energiska sikt mot målet.
Om bara han sluppe lidandet, tänkte hon
klart och fast, om jag kunde taga det ensam.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
