Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En fallen kung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Framåt eftermiddagen, när det redan är skumt eller
skulle varit det, om icke månen skyndat sig att
efterträda solens helgfirande, och nu redan fermt
hunnit silverbeslå alla fönsterposter, gesimser
och utsprång, öppnas fönsterluckorna och skjutes
regeln från porten i överste Gustavssons hus, på
skvallersystrarnas kafferep kallat: kungliga slottet.
Gustav Adolf trängtar efter frisk luft. De sista
dagarna har han otåligt sport Naijen, om icke hans
kunglig höghet begivit sig av än. I dag har han genom
slutna fönsterluckor hört den ståtliga bjällerklangen
och därefter av trotjänaren erhållit det meddelande
han vill inbilla sig vara hugsamt, att sonen avrest.
Och nu skrida de avmätta stegen genom rummen och den
långa korridoren ut till porten, vilken han öppnar
mot den månskensbländande gatan. Mager och böjd, i
en urmodig blå rock och en svart halsduk hårt virad
flera varv om halsen, står han där.
Ingen observerar honom. Han behöver ej lägga band på
sina bedrövade känslor. Var människa måste väl begripa
att en far älskar sin son och önskar att sluta honom
i sin famn. Men ett ohörsamt barn är en styggelse,
och ett brott mot fjärde budet.
Nu är emellertid det olydiga barnet borta,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
