Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning. Något om aktivitetspedagogikens uppkomst och dess nuvarande läge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 Inledning
Kerschensteiner hänvisade till statens etiska mission, Gaudig
till personlighetsidealet. På denna kongress uppträdde vidare
två lärare, Rössger och Gläser, som kämpade för en tredje
riktning, den biologiska. De visade därmed, att även Tyskland
var på väg att få en pedagogik, grundad på den mänskliga
naturens utveckling. En djupare inblick i en sådan uppfostran
fingo också alla de, som vid århundradets början studerade
de tyska Landerziehungsheime (Lietz). — Den nya
pedagogikens skiftande idéer ansåg man sig kunna sammanfatta under
den bekväma termen ”arbetsskola”. Denna användes såväl i
praktiken som i den ständigt växande litteraturen. Ur denna
böra framhävas Otto Scheibners skrifter, i vilka den gaudigska
traditionen fortlever. Någon djupare vetenskaplig förklaring
fick denna pedagogik däremot inte förrän 1924, då Aloys Fischer
i Munchen gjorde början till en psykologisk utredning av
begreppet ”arbete”. Från denna tid dateras de försök, som gjorts
att förena psykologiskt och pedagogiskt tänkande till en enhetlig
teori.
Österrike övertog ”arbetsskolan” år 1919 och modifierade
den på sitt sätt genom att förknippa den med
Wienskolreformens tvenne andra stora grundsatser: ”Gesamtunterricht”
(enhetsundervisning) och ”Bodenständigkeit” (hembygdskunskap).
Vid sidan av den tyska och österrikiska ”arbetsskolan” hade
under tiden även en annan pedagogik utvecklat sig, som var
grundad på iakttagelse av anormala barn: och deras andliga
växande. Det var Maria Montessoris uppfostringslära, ett
försök att locka fram barnets aktivitet genom ett på ett alldeles
speciellt, sinnrikt sätt konstruerat material samt genom en
lämplig miljö. Hur hon lyckades att delvis erövra
småbarnsuppfostrans mark samt då och då även skolans, torde vara bekant. En
ingående kritik vore här säkerligen till stort gagn, men vi
nödgas avstå.
De starkaste impulserna till skolundervisningens
omgestaltning kommo emellertid från Amerika, där nya och genomtänkta
former utexperimenterats. Daltonplanen, Winnetkaplanen och
projektmetoden representera var sin lösning av en
skolundervisning, som gör allvar av barnets självverksamhet.
Den ryska pedagogiken, som under bolsjevismens första tid
för fulla segel styrde i ”arbetsskolans” kölvatten, återgick sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
