Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning. Något om aktivitetspedagogikens uppkomst och dess nuvarande läge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Aktivitetspedagogikens uppkomst 19
till gamla förstelnade former och nämnes därför blott i
förbigående.
Aktivitetspedagogikens växande dragningskraft visade sig i
pionjärernas behov att skapa en internationell diskussionsbas.
Denna gavs genom New Education Fellowship, en
jättesammanslutning, grundad i Calais 1921. Den har på sina stora
kongresser försökt att bland problemens mångfald leta sig fram till
några få avgörande gemensamma frågor. Den synes dock
knappast ha lyckats med att ordna världens pedagogiska tänkande,
men den har hittills obrottsligt hållit fast vid det som var
bärande för rörelsen, nämligen att barnets utveckling genom sin
spontana gärning måste stå i pedagogikens medelpunkt.
Norden har fått sina impulser till skolans reformerande från
olika håll, och det skulle vara synnerligen instruktivt att
analysera dessa inslag. Vi tro oss i den svenska ”arbetsskolan”
kunna urskilja tydliga spår av Daltonplanen och den
tyskösterrikiska ”arbetsskolan”, men här, liksom annorstädes, hade
inhemska pionjärgärningar både fallit i glömska och åter
upptäckts. Vid 1800-talets början hade professorn och biskopen
C. A. Agardh uppställt ett skolprogram, som än i dag är en
värdefull källa. I detta skolprogram står självverksamheten i
förgrunden!. Och här har längtan efter en vetenskaplig
forskning över ”sambandet mellan naturlagarna och människans
sedliga och fysiska natur med särskild hänsyn till uppfostran” varit
så stark, att en idealist — Olof Eneroth — offrat hela sin
kvarlåtenskap åt denna blivande vetenskap.? Några viktiga
erinringar beträffande den svenska arbetsskolan må sparas till
slutet, då läsaren genom beröring med vårt material haft tillfälle
att få en vidare överblick över det pedagogiska tänkandets läge
i världen.
Vid försöket att överblicka aktivitetspedagogikens historia
och nuvarande läge frapperas man av vissa tidstecken, som man
får söka tyda så gott sig göra låter. Det första är, att
pionjärernas tid nu tycks vara förbi. Vi ha liksom alla den känslan,
1 Jfr N. Hänninger, Moderna reformsträvanden i fråga om
skolarbetet. Artikeln förekommer i Reformprogram och reformarbete
inom det högre skolväsendet. Förhandlingar vid Sigtunamötet 1934.
Särtryck ur Skola och Samhälle. Stockholm 1935.
2 Jfr B. Rud. Hall, Eneroths pedagogiska tankemiljö Årsböcker
i Svensk undervisningshistoria 42—43. Lund 1934.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
