Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen. Aktivitetspedagogikens teori - 1. Den aktivitetspsykologiska bakgrunden - A. Allmänna utvecklingslagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 Aktivitetspedagogikens teor i
Det omdöme som ovan fällts om grundbegreppet arbete,
torde också kunna gälla för de olika riktningarnas
grundprinciper. Hela den pedagogik, som växte upp i skuggan av
namnet ”arbetsskola”, liksom många andra berömda skolförsök, har
i åratal släpat med sig och besvärats av ett flertal skäligen
outredda frågor, i vilka dock åtskillig latent psykologi
framskymtar. Att dessa försök ändock haft framgång visar, att de trots
allt — aningsvis — måste ha följt en psykologiskt riktig linje i
människans själsliv. De förklaringar och utläggningar som
lämnades, voro däremot ganska otillfredsställande, bl. a. därför, att
deras beviskraft var alltför ringa. Det som ännu fattades var
en oförbehållsam konfrontation och en ärlig diskussion med
den vetenskap, som sysslar just med det själsliga livets
genomforskande, nämligen psykologin.
Detta bristande samarbete mellan de två vetenskaperna
behöver emellertid inte bli föremål för klander, enär psykologin
vid denna tid hade sina egna metodiska svårigheter. Den
sysslade mera med elementerna inom själslivet än med dess
struktur, dynamik och utveckling. Numera är dock läget ett
helt annat. Efter 25 års forskning och diskussion är den
psykologiska vetenskapen i stånd att ta itu med mycket mera
komplicerade problem, och den kan använda nya metoder för deras
lösning.
Vi skola nu göra ett försök — och det är veterligen första
gången så sker — att analysera aktivitetspedagogikens väsen
samt dess viktigaste principer med hjälp av psykologiska
forskningsresultat, för att ur denna konfrontation sedan söka dra
nya slutsatser för uppfostran. Därvid åsyfta vi även att så
småningom kunna få fram en enhetlig terminologi och att
undersöka, om inte några viktiga livsproblem blivit förbisedda
på aktivitetspedagogikens förvetenskapliga stadium.
Den första åtgärd, som bör vidtagas, torde vara att utreda
själva begreppet ”aktivitet”. I inledningen begagnade vi detta
begrepp syntetiskt, liktydigt med ”självverksamhet”, och
därigenom sökte vi underlätta den korta historiska överblick, som
där behövdes. Nu är det vår skyldighet att söka tränga dju-:
pare in i begreppet, som är det bärande i hela vår forskning.
Med aktivitet mena vi hela den dynamik hos människan,
genom vilken hon i självbevarelsesyfte söker komma till rätta med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
