Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen. Aktivitetspedagogikens teori - 1. Den aktivitetspsykologiska bakgrunden - A. Allmänna utvecklingslagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den aktivitetspsykologiska bakgrunden 25
kringvärlden (tingen och medmänniskorna), för att stegra de
egna livsfunktionerna och för att bemästra situationen.t
Därest man gör psykologiska forskningar på detta
komplicerade och svårarbetade område, skapas en aktivitetspsykologi,
en forskning alltså, som ger oss besked om människans
växande förmåga att anpassa sig efter en situation samt att utveckla
de behövliga relationerna till tingen och medmänniskorna.
Innan vi fortskrida på denna tankeväg, må en parentes
inskjutas. Efter ett föredrag, som förf. höll i Sverige, uppstod
diskussion om skolaktiviteten. En av talarna yttrade ungefär
följande: ”Det är nog bra med aktivitet i skolan, men bredvid
denna behövs något annat”. Av yttrandet framgår, att
opponenten givit ordet ”aktivitet” en enbart ur skolmannens
erfarenhet härstammande tolkning. Ungefär följande torde ha
föresvävat honom: ”I historieundervisningen t. ex. kan man låta
barnen tillverka vikingarnas vapen eller rita föremål från denna
tid, ja t. o. m. låta dem dramatisera scener ur deras liv; detta
kan kallas för ”aktivitet. Men det behövs också något annat,
nämligen att åhöra lärarens förklaringar, att läsa lämplig
litteratur m. m.”. Under diskussionens lopp preciserade talaren
sin uppfattning ytterligare; det blev tydligt, att han med
”aktivitet” i skolrummet menade — manuell verksamhet. Denna
uppfattning av aktiviteten torde vara ganska utbredd men bör
undanröjas, om man vill komma fram till ett entydigt, för hela
pedagogiken gällande begrepp.
Låt oss antaga alldeles samma situation som nyss: en lektion
om vikingarna. Begreppet ”aktivitet” i psykologisk mening
omfattar allt som ett barn företager sig, när det sysslar med
uppgiften ”vikingarna” samt förses med lämpligt material för
eget sökande. För oss är även barnets uppmärksamhet när
läraren tar ordet, dess läsning, ja även dess tysta tänkande och
dess samarbete med kamraterna — ”aktivitet” i ordets bästa
mening. Och när eleven får en uppgift och inställer sig på
denna, så tala vi även här om ”aktivitet”, dock med den
skillnaden, att vi här stöta på en differentia specifica och måste
! Jfr N. Hänninger, Reformprogram och reformarbete inom det
högre skolväsendet, föredrag vid 14:e Nordiska skolmötet 1935.
Mötesberättelsen sid. 159: ”Uppfostran och skola har att ta hand — — —
om hela människan.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
