Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen. Aktivitetspedagogikens teori - 1. Den aktivitetspsykologiska bakgrunden - A. Allmänna utvecklingslagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den aktivitetspsykologiska bakgrunden 27
tetspedagogikens moraliska värde. Den rent biologiska
uppfattningen av aktivitetspedagogiken rymmer — skenbart — inte
någon högre etik. En sådan behöver inte diskuteras, så länge det
gäller att söka sig fram till den biologiskt uppfattade
psykologin, vars område vi nu beträda. Vi betyga med tacksamhet,
att den förra hjälpt oss att resa en hörnpelare och framkasta
nu en vittomfattande fråga: vad presterar psykologin för
aktivitetspedagogiken, och vilken betydelse har den alltså för denna
pedagogik?
Det existerar i våra dagar en noggrann forskning på
aktivitet i här angiven mening. Det är emellertid inte vår avsikt
att här införa läsaren i forskningsmetodiska strider och
därigenom försvåra hans arbete. Vi vilja tvärtom underlätta detta
genom att något förenkla bevisföringen. Detta innebär bl. a.,
att vi nöja oss med att hänvisa till några få, men betydelsefulla
psykologiska undersökningar, och att vi måste röra oss med
forskningens slutresultat, vilka vunnits genom omfattande
undersökningar, och som av sina upphovsmän anses som säkra
resultat. (Lekmannen måste i vissa fall med en god portion
förtroende lyssna till dem, som presterat ett samvetsgrant
forskningsarbete.) Med hjälp av en bild kunde förhållandet
uttryckas sålunda: psykologin är för pedagogen ett redskap,
medelst vilket han kan plocka till sig frukter, som eljest inte
finnas inom räckhåll för honom.
Den i våra dagar mest omfattande forskningen över den
mänskliga aktiviteten har veterligen utförts i Wien, där
Charlotte Bühler — genom att sammanställa många, av henne
inspirerade enskilda arbeten — kunde i stora drag skildra
aktivitetens utveckling från födelsen till mognaden. Till denna
forskning vända vi oss med en fråga, som vi ställt redan för 10 år
sedan: På vilket sätt sker övergången från lek till arbete?!
Denna övergång anse vi nämligen vara ett av pedagogikens
huvudproblem. Nu kan Wienskolan ge svar härpå.
Hela småbarnsåldern är fylld av lek. I och genom leken
förvärvar sig barnet sin kunskap om livet. Men alla lekar ha inte
samma karaktär. I funktionslekarna upptäcker barnet
möjligheten att genom rörelser skaffa sig glädje och att upprepa den.
1 E. Köhler och I. Hamberg, Ur den moderna pedagogikens
verkstad. Stockholm 1926. Sid. 91.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
