Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen. Aktivitetspedagogikens teori - 1. Den aktivitetspsykologiska bakgrunden - A. Allmänna utvecklingslagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den aktivitetspsykologiska bakgrunden 33
Denna uppstår på två sätt: 1) genom grupper med ledare och
2) genom att den oordnade flocken organiseras socialt, så att
varje individ därvid erhåller sin plats på rangskalan.
Och nu några slutsatser ur dessa forskningsresultat. Då
redan 6-åringen är mäktig en social anpassning (ehuru han inte
förmår bilda varaktiga grupper), och då 11-åringarna förmå
skapa ordning, måste en betydelsefull utveckling ha försiggått
mellan åren 6 och 11. Man är berättigad att fråga under vilka
omständigheter denna skett. Hemmet kan näppeligen ha
åstadkommit den, ty dess sociala förhållanden äro av ett alldeles
specifikt slag. I skolan gåvos tillfällen till utveckling av
sociala instinkter blott under rasterna.!? Svaret måste bli:
förmågan att bilda ett samhälle beror på den allmänna utvecklingen
hos barnet. Med denna kan skolan räkna och på den kan byggas
vidare. Försummar skolan detta, så lämnar den barnets
sociala drifter opåverkade och dessa komma att näras och
utformas under mindre gynnsamma betingelser, var slumpen ger
tillfällen därtill (på gatan t. ex.).
Låt oss nu, liksom ifråga om verkskapandet, undersöka
vilken roll människans sociala verksamhet kommer att spela i
fortsättningen. Redan innan Ch. Bühler i den omnämnda boken ”Der
menschliche Lebenslauf als psychologisches Problem”
diskuterade den mognade människans utveckling, hade hon i
”Kindheit und Jugend” framlagt de resultat, som psykologin
hittills vunnit beträffande ungdomens sociala utveckling, arbete
och yrkesval mellan levnadsåren 14 och 19.? Den sociala
driften blir nu mera dominerande. Samhörighetskänslan med
familjen avtager, men tiden att bilda ett eget hem är ännu rätt
avlägsen. Efter pubertetens revolt mot all auktoritet söker den
unge en viss ledning. Frigörelsen från de gamla auktoriteterna
och uppsökandet av nya prägla på ett karakteristiskt sätt såväl
de ungas sammanslutningar och organisationer som deras
underordnande under en ledare. Så uppstår en period av relativ
social obundenhet, som kan vara ett lyckat förspel till livets
allvar, men som också kan leda till förvillelser av skilda slag.
1K. Reiningers arbeten hämtade sitt material från Wiens
folkskolor, där en viss frihet lämnades, men där undervisningen på den tiden
ännu inte begagnade sig av den fria gruppbildningen.
2 K. u. J. Sid. 365 ff.
3. — Aktivitetspedagogik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
