Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen. Aktivitetspedagogikens teori - 1. Den aktivitetspsykologiska bakgrunden - A. Allmänna utvecklingslagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34 Aktivitetltspedagogikens teori
Dessa senare bero framför allt på de ungas bristande
livserfarenhet. De handla på försök utan att ana följderna. Detta ger
också förklaringen till ungdomens benägenhet att anamma
politiska slagord och demagogernas benägenhet att begagna sig
därav. Ett annat bevis för den sociala driftens betydelse i
mognadsåren är yrkesvalets problem. Vi citera här en passus
efter Ch. Bähler:! ”Den som inte gör sig nyttig (i samhället),
som inte är i stånd att ge, att producera och att prestera något,
varigenom han tjänar andra, förvägras förr eller senare medel
till sitt livsuppehälle.” Den växande människan börjar förstå
denna från kollektivet utgående fordran och söker sig ett yrke.
Levnadskallet är alltså ”individens gemenskapsfunktion”.
Här känna vi oss frestade att dra något avvikande slutsatser.
Ch. Bühler konstaterar, att de hithörande mognadsmomenten,
yrkes- och arbetsmognaden, uppträda mycket sent och fordrar,
att undervisning och uppfostran skulle ingripa först när denna
mognad är för handen. Vi däremot anse, att uppfostran och
undervisning borde på ett mycket tidigt stadium förhjälpa den
växande ungdomen att uppleva det personliga inordnandet i en
sambhällelighet. Liksom ifråga om verkskapandet vädja vi till
allas erfarenhet och insikt och formulera följande: varje
normal människa önskar inte blott att producera något, utan också
att med denna produktion göra sin insats i ett samhälle. Att
skaffa sig en plats i samhället och att se den egna gärningen
värderad av andra är en djupt rotad och ur biologisk synpunkt
lätt förklarlig önskan hos varje människa.
Sammanfattning: vid inträdet i skolan äger barnet
tillräcklig utveckling för att kunna anpassa sig efter ett litet samhälles
fordringar. Då den unge lämnar skolan, börjar det allvarliga
inordnandet i den vuxnes värld. Skolan skulle i den
betydelsefulla perioden mellan 7 och 14 år verksamt kunna bidraga till
denna utveckling, därest den väl kände till och fostrade de
sociala formerna under denna tid.
Genom att undersöka både verkskapandets och den sociala
driftens betydelse under skoltiden kunna vi uppställa två krav,
som egentligen sammansmälta till ett. Människans viktigaste
livsfråga, hennes verkskapande inom samhälleligheten, fordrar
en helt annan inställning av skolan, än denna hittills haft. I
1 K. u. J. Sid. 360.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
