Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen. Aktivitetspedagogikens teori - 1. Den aktivitetspsykologiska bakgrunden - A. Allmänna utvecklingslagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den aktivitetspsykologiska bakgrunden 35
stället för att vara enbart kunskapsförmedlande bör den vara
fostrande, och detta i ordets allra djupaste mening.
Verkskapandet och förmågan att inordna sig i en
samhällelighet äro enligt vår mening viktiga mognadstecken, men bara för
den, som vill begagna sig därav, alltså för aktivitetspedagogen.
Annorlunda förhåller det sig med ett symptom, vars betydelse
vi nu vilja undersöka.
Ch. Bühlers tredje kriterium är: barnets medvetande om
uppgiften och plikten. Enligt henne lär sig barnet arbete och
pliktmedvetande i och med verkskapandet, genom vilket det
upptäcker objektiva normer.! Här föreligger ett förbiseende
från nämnda förf:s sida. Flon undersöker nämligen inte den
ansats till pliktmedvetande, som härstammar från den tidiga
barndomens lydnadsupplevelser, och hon skiljer inte heller
mellan ’de uppgifter som barnet självt ställt sig och de, som den
vuxne förelagt barnet. Det är emellertid en ytterligt viktig
fråga för pedagogen, om en sådan skillnad verkligen existerar
eller inte, och för att besvara den fordras nya, avgörande
undersökningar. Vi vilja med stöd av eget forskningsmaterial
framställa sakförhållandet på följande sätt.?
En 6-åring medför till skolan från sin tidiga barndom
erfarenheten, att man måste lyda den vuxne. Å andra sidan har
han upptäckt, att man själv kan ställa sig en uppgift, och att
dess genomförande också är en plikt. Men hittills har ingen
fordrat någon andlig prestation av honom, Om han intresserar
sig för läsning, skrivning eller räkning, har han drivits därtill
av sitt eget intresse. (Detta kan vara ganska stort, såsom vårt
material nogsamt visat.) Alla svårigheter torde han dock inte
kunna övervinna genom sina små blygsamma. ”upptäckter” på
egen hand. Alltså känner han det rent av nödvändigt att få
uppgifter av dem, som veta vad han inte vet. (”Hjälp mig, så
att jag kan reda mig ensam”, tycks vara många barns outtalade
önskan.) Med denna latenta förväntan kommer han så till
skolan, där läraren för honom förkroppsligar själva vetandet. Vad
denne säger är lag, och förblir detta under en stor del av skol-
1K. u.J. Sid: 237 ff
2 E. Köhler, Schulneulinge in den pädagogischen Situationen des
Jenaplanes. (Under förberedelse.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
