Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen. Aktivitetspedagogikens teori - 1. Den aktivitetspsykologiska bakgrunden - A. Allmänna utvecklingslagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den aktivitetspsykologiska bakgrunden 37
kan uttrycka sig språkligt eller ej.t Eftersom skolaktiviteten
förutsätter barnets självorientering, äro de barn som inte kunna
formulera sina tankar till tydliga frågor eller uttalanden,
handikappade och behöva hjälp därtill i början. Slutligen vilja vi
omnämna tvenne aktivitetsformer, som på ett markant sätt
skilja mogna och omogna skolnybörjare åt. Dessa äro: det
självständiga lärandet och dito övandet. I vår bok
”Entwicklungsgemässer Schaffensunterricht”? ha vi analyserat
skolaktiviteten och betecknat som ”lärande” varje ”intentional
sysselsättning med ett objekt, vilken åsyftar kunskapsförvärv”. Med
”övande” däremot menas ”en determinerad upprepad handling
i syfte att förbättra den egna funktionen”. ”Lärandet” och
”övandet” uppträda omedvetet i barnets tidiga lekar, vilka just
därför äro biologiskt betydelsefulla. Dessa aktivitetsformer
bli med tiden medvetna, fyllas med allvarlig strävan och
utnyttjas till egna framsteg. Då få de allvarskaraktär; antingen
förbli de absoluta, d. v. s. isolerade, eller ock tjäna de, såsom
vi snart skola se, verkskapandets inre organisation. (Några
exempel: 1) Ett 1-årigt barn slår upprepade gånger med
skeden på tallriken och tycker, att detta är roligt. Det lär sig att
känna igen porslinets klang och dess motståndskraft.
Samtidigt stegrar detta barn sin kraft och lär sig att slå (lek).
2) Birger (6;0) letar i skåpet efter något. Lärarinnan frågar:
”Vad söker du?” Svar: ”Skalbaggar, det finns så många här,
och jag vill se, om alla är lika” (lärande). 3) Hildur (634)
skriver mödosamt av en hel sida med ”M”; sedan säger hon:
”Nu skall jag skriva om det igen, så att det blir lite bättre”
(övande).)? Alla dessa mognadstecken framträda tydligast, då
de ses mot åldersmognadens psykologiska bakgrund. Denna
utgöres av skolnybörjarens intresse. Åldern 5;0—8;0 är
nämligen ett skede i barnets utveckling, under vilket en stor
förvandling äger rum. Barnet vaknar upp från sin dröm- och sago-
1 E. Köhler, Die Leistung der Sprache in der Gesamtaktivität 5—6
Jähriger Kinder. Bericht über den XII. Kongress der Deutschen
Gesellschaft för Psychologie. Jena 1932.
2 Sid. 12 ff.
3 O. Nilsson betecknar i sin bok ”Den nya skolan”, a. a. (sid. 69) dessa
våra begrepp såsom ”teoretiska konstruktioner”. Vi bevisa här
med några enklare exempel, att de motsvara psykiska realiteter. På .
annat ställe skola vi visa, vilken betydelse de ha i praktiken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
