Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen. Aktivitetspedagogikens teori - 1. Den aktivitetspsykologiska bakgrunden - A. Allmänna utvecklingslagar - B. Skolnybörjarens aktivitetsstruktur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38 Aktivitetspedagogikens teori
värld och upptäcker nu verkligheten. Nyfikenhet och
vetgirighet anmäla sig och driva till att uppsöka tillfällen, där man
kan erfara något, alltså lära sig något i ordets vidsträcktaste
betydelse. (Jfr sid. 31.)
Hittills ha vi ur psykologins skattkammare dragit fram
åtskilligt, som kan berika skolpedagogens vetande om
aktivitetens utveckling. Fastän vi på tvenne viktiga punkter
(verkskapandet och det sociala beteendet) läto senare perioder
framskymta, voro vi dock tvungna att hålla oss till skolnybörjarens
psykologi. Skälet härför ligger i detta arbetes syfte. Det är
omöjligt att inom en så trång ram framställa de följande årens
aktivitetspsykologiska nivå, och det är för övrigt fåfängt att
försöka något sådant under nuvarande förhållanden, då
vetenskapen ännu inte har mycket att bjuda på detta område. Vi
använda alltså hela detta kapitels innehåll för en överblick över
det första skolårets pedagogik. Därmed kunna vi också liksom
på en modell antyda de psykologiska och pedagogiska frågor,
som inställa sig för vart och ett av de följande åren.
Resultatet av detta tankearbete kan bli ett indirekt svar på det av oss
på sidan 27 uppställda problemet: vad betyder psykologin för
aktivitetspedagogiken? Sin slutgiltiga formulering får det, när
vi behandla aktivitetspedagogikens vetenskapliga karaktär.
B. Skolnybörjarens aktivitetsstruktur.
Innan vi börja vår utredning, måste en viktig förutsättning
klarläggas. De psykologiska fakta, som vi hittills bjudit, kunna
leda till en rent dynamisk uppfostrings- och undervisningsplan.
I en sådan får kunskapsförmedlingen en karaktär, som torde
kunna både förvåna och desorientera lärare i de nordiska
länderna. De flesta av dem äro ju fortfarande bundna av
officiella kursplaner och torde ha föga gagn av en bok, som endast
framställer lärarens hållning under den obegränsade friheten.t
”Gången” i en sådan undervisning vilja vi beteckna som
typ A; men vi avstå här från att redogöra för denna typ.
Däremot anse vi oss förpliktade att ge utkast till en typ B, där
1 En sådan åtnjöt förf. vid sin 6-åriga undervisning i franska. Det
enda villkoret var, att det för studentexamen erforderliga pensum
skulle uppnås. Jfr E. Sch. Sid, 81 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
