Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen. Aktivitetspedagogikens teori - 1. Den aktivitetspsykologiska bakgrunden - B. Skolnybörjarens aktivitetsstruktur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den aktivitetspsykologiska bakgrunden 39
alltså hänsyn måste tagas till landets officiella pedagogik,
d. v. s. till föreskrivna kursplaner.! De enda medgivanden,
som pedagogen måste försäkra sig om från myndigheternas
sida, äro ett s. k. ”rörligt schema” och ett någorlunda rörligt
möblemang, helst bord och stolar. I förbigående vilja vi även
omnämna en typ C, som förekommer i vår exempelsamling
här. Därmed förstås en aktivitetspedagogiskt betonad
undervisning i endast ett ämne. Vi avstå helt och hållet från att
syssla med skolprogrammen och deras stoffliga problem, detta
för att undvika de otaliga avvägar, som vi eljest skulle råka
in på. Vad vi ämna bjuda är således en utredning, huruvida
en aktivitetspedagogisk undervisning kan bedrivas på grund av
någon kännedom om åldersstadiets behov och en organisation,
som motsvarar dessa behov.
Från den tidigare barndomen medför eleven vissa
aktivitetsformer, som genom skollivet kunna få en annan karaktär. Det
är inte utan sin betydelse att genomtänka denna förvandling.
I. Leken försvinner oftast av sig själv och ger vika för en
frapperande allvarsbetonad hållning, som visar, att barnet
väntar sig någonting viktigt av det nya. Ex.: Erika säger till sin
granne under en påbjuden leksituation: ”Jag vill ju inte alls
bygga i skolan, jag vill räkna.” Och Wolfgang, som i början
tyckte om att bygga med klossar, yttrar efter 3 veckor:
”Fröken, jag vet rakt inte varför, men jag tycker inte längre om
att bygga; jag skulle hellre vilja göra något annat, räkna eller
något sånt.”? Ännu tydligare uttalar Annchen (5;7) sin
besvikelse efter första dagens besök i barnträdgården: ”Där
arbetar ju ingen, där leker de bara. I morgon säger jag det till
tant. ”? Vi tro oss kunna säga, att barn med sådan inställning
gå rakt fram mot en uppgift eller eggelse med allvarskaraktär
och böra tillfredsställas så fort som möjligt. Men
skolnybörjaren tycks gärna acceptera leken, när den inbygges i en
skolsituation, i vilken den får en mening och stöder föreställningens
förlopp (leka brandkår i gymnastiken, butik under räknetim-
1 Jfr sid. 257 ff, E. Hermansson och sid. 247 ff, A. Hammarstrand,
vilkas arbetssätt dock redan närma sig A-typen.
2 E. Köhler u. I. Berger, Das Bauen der Schulneulinge mit dem
Volkeltschen Baukasten. (Jena-arbete, opublicerat.)
3 E. Köhler, Die Persönlichkeit des 3 jährigen Kindes. Leipzig
1926. "Sid. 237.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
