Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen. Aktivitetspedagogikens teori - 1. Den aktivitetspsykologiska bakgrunden - B. Skolnybörjarens aktivitetsstruktur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40 Aktivitetspedagogikens teori
men, post under skrivtimmen m. m.). I alla dessa fall är det
dels en funktions- och dels en roll-lek, som genom socialt inslag
och strängare regler stiger i barnets aktning. (”Det är inte så
dumt att leka”, tycks eleven tänka.) Höjdpunkten nås dock,
när barnen för första gången med lärarens hjälp organisera en
liten festföreställning, där hela verkligheten försvinner och ger
vika för troll och andra fantasiskepnader. Även receptionsleken
får ibland mitt i skolsituationen en dragningskraft. Att höra
lärarinnan berätta en saga eller sjunga, att få titta på bilder eller
se på film, utgör en tydlig stegring av livsglädjen. (I Wiens
skolor var ”Kasper” alla skolnybörjares självskrivna vän.)
Läraren, som känner alla dessa lekformer, kan begagna sig
därav, så ofta ett meningsfullt tillfälle därtill ges.
2. Vi nämnde inte konstruktionsleken under den föregående
rubriken, ty det normala barnet efter 6;o har redan utvecklat
den till verkskapande. På flera andra ställen ha vi hänvisat
på dettas eminenta betydelse för framtiden och få därför dra
följande ovederläggliga slutsats: Det i de tidiga barnaåren
förvärvade verkskapandet får aldrig mera försvinna ur livet.
Det är skolpedagogikens huvudmål att låta detta utveckla
sig i största möjliga utsträckning. Skolnybörjaren, som hittills
enbart kände till manuellt verkskapande, måste därför få
bibehålla och öka detta under den första tiden, för att så kunna
träna upp den karakteristiska ”hållning”, som han har lärt sig
genom sina föregående prestationer. Läraren borde fördenskull
sörja för rika upplevelser och rikligt material och därigenom
främja elevernas produktionslust och deras tekniska färdighet.
Verkskapandet, som till en början står isolerat, påverkas redan
i första klassen av samlivet och en trevande gruppbildning, som
den omtänksamme läraren ständigt har i siktet Kursplaner,
som inte ta tillräcklig hänsyn till det manuella verkskapandets
betydelse i denna period, böra uppenbarligen förbättras.” För
teckningen, som nu får en särskild betydelse såsom illustration
till skrivningen, gäller den aktivitetspedagogiska grundsatsen,
att den bör växa fram ur barnets upplevelser, och att den bör
vårdas genom taktfull eggelse. Bland de mest effektiva medlen
1 Jfr sid. 237 ff, D. Trættebergs intresseområde ”Dukkestue” och
den där förekommande samprestationen.
2 Jír sid: 228 f., D. Trætteberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
