Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen. Aktivitetspedagogikens teori - 1. Den aktivitetspsykologiska bakgrunden - B. Skolnybörjarens aktivitetsstruktur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den aktivitetspsykologiska bakgrunden 4åt
till främjande av verkskapandet i första och andra klasserna
må dock nämnas modelleringen, på grund av de möjligheter den
ger att arbeta i tre dimensioner.t?3 Läsaren vet redan, att man
hos nybörjaren ännu inte kan räkna med andligt verkskapande.
Likväl måste läraren hålla ögonen öppna för den första
blygsamma ansatsen därtill. Den blir synlig, först när vissa andra
aktivitetsformer ha banat vägen för den. Man bör därför känna
till dessa och följa deras utveckling.?
3. Lärandet står från första skoldagen i förgrunden av
barnets aktivitet. Genom vår definition på sidan 37, där vi
betecknade dess karaktär som en intentional sysselsättning med
ett objekt, vilken åsyftar kunskapsförvärv, ha vi förberett den
här följande upplysningen. Dessutom ha vi genom påpekande
av åldersstadiets dominant, d. v. s. den realistiska inställningen
till kringvärlden (sid. 37 f.), framhävt aktivitetens motor under
denna tid, intresset för verkligheten. Många exempel ur vårt
eget material bekräfta det senares förekomst. Flos Hans Edgar
inträder detta stadium mycket tidigt (5;0). Han spänner
snören över hela huset och sätter ihop allt möjligt gammalt
järnskrot, som han kallar för ”antenn”. Det är tydligen en
radioapparat han konstruerar. Han är mycket belåten med sig själv
och utbrister: ”Jag kan allt som finns i världen, för att jag
tittar så noga.” Han kunde inte förklara bättre den förändring,
som inträtt i hans liv. Ett barn, som intresserar sig för en sak,
”tittar” verkligen noga och strävar ständigt att få veta mera
om den saken (småpojkar visa ofta förbluffande kännedom om
bilars och båtars konstruktion). ”Intressets” psykologi är
tyvärr inte skriven ännu, och det kommer nog att dröja, tills man
kan vänta sig en dylik. Så måste vi nu nöja oss med mindre
! M. Bergemann-Könitzer, Das plastische Gestalten des
Kleinkindes. Weimar 1930.
2 E. Köhler, W. Böhm u. M. Bergemann-Könitzer,
Entwicklungshilfe als psychologisches u. pädagogisches Problem, dargestellt am
plastischen Gestalten. Weimar 1936. De två nämnda böckerna
behandla utförligt modelleringens hela problem.
3 Jfr sid. 407 ff., E. Hansson, Modellering under de första skolåren,
ett 3-årigt försök. :
2 S. Trætteberg, Håndarbeid for piker. Oslo 1934. En
framställning, som på ett ypperligt sätt kompletterar vårt arbete. Här
tillämpas ”utgang fra barnets behov, slik som barn føler det, og ikke
slik som voksne ser det”. Sid. 36.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
