Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen. Aktivitetspedagogikens teori - 1. Den aktivitetspsykologiska bakgrunden - B. Skolnybörjarens aktivitetsstruktur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42 Aktivitetspedagogikens teori
omfattande forskningar på detta område.! Vi ha undersökt
nio skolnybörjare i Jenaplanens olika situationer och kommit
till ett resultat, som torde kunna vara av någon betydelse för
aktivitetspedagogen: Då barnen börja skolan, visa de ansatser
till andligt intresse, men eftersom ingen tvingar dem att syssla
med läsning och de av sig själva ännu inte söka kontakt, nöja
de sig med ett provisorium. De måla och titta i bilderböcker.
Fyra veckor senare är däremot läsmaterialet i bruk. Ur en
annan protokollsamling framgår, att frivilligt sysslande med
läsning i september upptog i medeltal 6,1 min., i februari
följande år 30,3 min. Arbetet, som omfattar intressenas innehåll,
varaktighet, eggelsemoment, stegring, slappnande, splittring
och socialisering samt personlighetsbilder av de nio
skolnybörjarna, konstaterar, att 9,6 % av alla intresseyttringar sakna
socialt moment, under det att 90,4 % innehålla ett dylikt.
Därmed kan anses bevisat, att samhällslivet i skolan i hög grad
verkar stimulerande på intresset. Vi vilja här psykologiskt
belysa dess väsen, så gott sig göra låter.
Barnet, som redan i andra skedet (2;0—5;0) kunde fängslas
genom en sysselsättning (kriterium härför var den ihållande
uppmärksamheten) och hade ett aktuellt intresse under denna,
visar sig nu disponerat att lära känna nya ting.” Barnet
ådagalägger beredvillighet inför detta nya, och väntar att skolan
på något sätt skall tillfredsställa det.? Denna inställning till
skolan borde aldrig försvinna. Barnet ser runt omkring sig en
värld, vars lagbundenhet det inte förstår. Det bildar egna
hypoteser, men mottager gärna en korrigering av dem. Här
inledes en lång process, som man kunde kalla för ”erfarenhetens
utveckling”, och som fyller — om man så vill — hela livet.?
Denna boks trånga ram tillåter inte någon längre förklaring,
men läsaren torde själv kunna bli skiljedomare mellan två
uppfattningar. 1) Bör skolan utan hänsyn till åldersstadiets
intressen hopa och schematisera ”kunskapsstoffet” efter en i för-
1 E. Köhler u. E. Rohleder, Interessen der Schulneulinge im
Jenaplan. (Jena-arbete, opublicerat.)
2 K. u. J. Sid. 269 ff.
3 Jfr J. Hertzberg, Elevenes innstilling til sitt arbeide, föredrag
vid 14:e Nordiska skolmötet 1935. Mötesberättelsen sid. 743.
4 J. Piaget, La représentation du monde chez l’enfant. Paris 1926.
5 Jfr sid. 225 f., D. Trætteberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
