Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen. Aktivitetspedagogikens teori - 1. Den aktivitetspsykologiska bakgrunden - B. Skolnybörjarens aktivitetsstruktur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den aktivitetspsykologiska bakgrunden 43
väg uttänkt och fastlagd plan? eller 2) bör den på ett
psykologiskt skickligt sätt utnyttja de latenta dispositionerna hos
barnet och framför allt bjuda det hjälp att själv förvärva
kunskaper? I valet mellan dessa båda alternativ ligger
skolpedagogikens dialektik. Aktivitetspedagogen är övertygad om, att en
utlösning av barnets levande intresse är ett oeftergivligt kräv
redan i första klassen. Ingen ”metod” garanterar samma
resultat. Motiveringen för detta påstående låter så här: Barnens
naturliga begär efter vetande är värdefullare för det effektiva
inlärandet än de åtgärder äro, som skolpedagogiken må finna
på för att inpränta ”fasta kunskaper”. Ex.: N:o 1 (= KI 25
s)t skriver i huvudprotokoll III följande: ”Dessa barn ha aldrig
förut haft tillfälle att skriva på egen hand. De ha endast
lärt bokstavstyperna. Därför var det av största intresse att se,
hur många som verkligen försökte att foga samman
bokstäverna till små ord. Några försökte till och med att skriva brev.?
Många av dessa har jag ju måst ha barnens hjälp att tyda.
Men att det var svårläsligt, beror givetvis på att de arbetat på
ett område, med vilket vi inte alls sysslat förut.” Exemplet
visar, att barnens utveckling inte följer ”metoderna” och att
barnen söka sitt mål på sicksackvägar, vilka den officiella
pedagogiken inte vill veta av och därför förkastar, men som
psykologin erkänner som fullt brukbara. — En annan slående
faktor för självverksamhetens nödvändighet är dess betydelse
för minneslivet. Här citera vi J. Elmgren ?: ”Alla faktorer,
som gynnsamt påverka varseblivningars livlighet och klarhet,
såsom t. ex. intresse t, koncentrerad uppmärksamhet och lätt
angenäm känslostämning, komma i motsvarande grad också att
förstärka minnesintrycken. Konsten att minnas är till stor del
liktydig med konsten att intressera sig för den omedelbara
verkligheten och uppleva den möjligast intensivt och
fulltonigt.” Denna fulltonighet karakteriserar just barnens upplevel-
1 Se förklaringen sid. 98.
2 Jfr liknande iakttagelser i D. Trættebergs redogörelse. Sid. 223 f.,
220 1. 0. 231 ff.
3 J. Elmgren, Minnet, dess psykologi och hygien. Stockholm 1935.
Sid. 207. Vi rekommendera denna bok till alla våra läsare såsom
lämplig komplettering till vårt arbete, som bara kan antyda vissa pro-
blem, men inte uttömma dem.
4 Spärrat av oss.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
