Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen. Aktivitetspedagogikens teori - 1. Den aktivitetspsykologiska bakgrunden - B. Skolnybörjarens aktivitetsstruktur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44 Aktivitetspedagogikens teori
ser, då de äro på strövtåg efter upptäckter. Pedagogen, som
vill begagna sig av barnens medarbete, har i första klassen
oändligt lätt att tillfredsställa alla parter, tack vare en lycklig
konvergens mellan de officiella skolprogrammen, barnens
åldersintressen och sin egen önskan att göra erfarenheter.
Skolprogrammen föreskriva hembygdskunskap, barnet intresserar
sig för den omgivande verkligheten och läraren vill lära sig
lite psykologi just på detta. Här kan man slå tre flugor i en
smäll. Låt t. ex. en dagshändelse bli föremål för allas
uppmärksamhet, samla allt vad barnen kunna uppbringa i
illustrationsväg till detta centrum, komplettera denna samling och låt
varje barn syssla med den uppgift, som det väljer, samla
resultaten, ge en uppmuntrande kritik, låt hela klassen uppleva
den första syntesen av vad den lärt sig, egga till ny start,
vartill ni själv bidrar med överraskningar (bilder, sång,
berättande m. m.) och sörj för en lämplig avslutning, när intresset
tyckes vara tillfredsställt! Ex.: I en av Wiens skolor (kl. 2 och
7-åringar) hade en lärare upptäckt ett hål på en av pojkarnas
byxor. Han sa: ”Kunde du inte be mamma laga hålet i
eftermiddag och sen berätta för oss i övermorgon, hur hon gjorde?
Och ni andra har kanske också trasiga byxor?” Några börja
genast se efter. Läraren fortsätter: ”På måndag ska vi alltså
tala om byxor, och du, Rudolf, får börja att berätta.”
Därigenom valdes Rudolf till huvudreferent, och alla de andras
uppmärksamhet blev under två dagar inställd på lagning av
klädesplagg. Rudolf kommer på måndag med lappade byxor. Han
visar dem för klassen och berättar i detalj hur det gått till.
Frågor och egna berättelser hagla över Rudolf och läraren. En
diskussion uppstår, i vilken lärarens inlägg om knapparna
verkar eggande, ty nu börjar man räkna. Onsdagen är
höjdpunkten: ett besök hos skräddaren. Denne är föremål för torsdagens
tal- och skrivövningar, och slutligen blir det läsning av sagor, i
vilka en skräddare förekommer. Pappersklippning (sax,
strykjärn o. dyl.), sång, gymnastik, allt rör sig om skräddaren; det
hela avslutas med en liten uppsats (titel: Ett hål på byxorna).
I det här citerade exemplet ha vi för första gången och utan
vidare analys gjort läsaren bekant med ett s. k.
intresseområdes uppkomst. Om dettas betydelse skola vi yttra oss längre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
