Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen. Aktivitetspedagogikens teori - 1. Den aktivitetspsykologiska bakgrunden - B. Skolnybörjarens aktivitetsstruktur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den aktivitetspsykologiska bakgrunden 45
fram. Vi anförde detta exempel för att visa hur barnen söka
kunskap, och att ett naturligt lärande väcker deras intresse.
4. Övandet, sett såsom aktivitetsform, inträder när barnet
upptäcker, att det måste upprepa ett försök flera gånger för att
uppnå färdighet. Här är det fråga om egen förkovran. (Se
det redan citerade exemplet sid. 37.)
I begreppet ”övande” inbegripa vi allt som psykologer och
pedagoger kalla för memorerande, inlärning eller
utantilläsning. Allt detta har nämligen övandets karaktär, genom
barnets fria vilja till självträning. Då övandet mest förekommer
i samband med ett utpräglat verkskapande, återkomma vi till
detta under nästa punkt.
5. Under rubriken ”verkskapande” (sid. 29) ha vi lovat att
utförligare syssla med detta begrepp. Vi vilja nämligen visa,
att barnet, som till en början kände blott det manuella
skapandet, så småningom övergår även till ett andligt sådant. De
upplysningar, som vi gåvo i punkterna 3 och 4, belysa denna
utveckling.
När de första upptäckterna på läsningens, skrivningens och
räkningens områden äro gjorda, när alltså vetgirigheten har
fått sin första tillfredsställelse, och när övandet har kommit
1 gång, får barnet plötsligt en annan syn på det lärda; det
liksom objektiverar det och anar, att det måste finnas oändligt
många varianter och kombinationer av det inhämtade. De
första självställda uppgifterna, tagna ur den egna prestationens
resultat, börja dyka upp, och därmed är också det nya området
öppnat för verkskapandet. Denna utveckling framträder
mycket tydligt, när barnet på grund av en riktig aning övar upp
sig i läsning och skrivning, för att begagna sig av dessa
färdigheter såsom medel för att uppnå ett nytt mål. Det förstår
nu, att man genom läsning förvärvar kunskaper och genom
skrivning kan uttrycka sina tankar. Ett mycket talande
exempel på denna övergång: Annchen (7;o) har lärt sig läsa, innan
hon kom till skolan. Jag frågar: ”Nå Anncehen, är det inte
roligt att kunna läsa?” Svar: ”Att kunna läsa är inte roligt;
men det som man får veta, när man läser, det är roligt.” — De
små brevskriverskorna i det förut anförda exemplet (sid. 43)
stodo just i begrepp att utföra ett, om också blygsamt ”verk”.
De hade av lärarinnan lärt sig enstaka bokstavstyper och hop-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>