Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen. Aktivitetspedagogikens teori - 1. Den aktivitetspsykologiska bakgrunden - B. Skolnybörjarens aktivitetsstruktur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46 Aktivitetspedagogikens teori
fogat dessa till ett brev. Vi ha på annat ställe behandlat
verkskapandets ”perpetuum mobile” +? och förbereda f. n. ett större
arbete över detta problem. Här måste vi nöja oss med några få,
men dock väsentliga antydningar. I samma ögonblick som ett
mål blir synligt och den aktiva individen fattar ett viljebeslut,
den s. k. ”determinationen”, kommer ett specifikt
reaktionssätt i gång. Hela den lilla varelsens erfarenhet mobiliseras och
medvetandet bjuder lösningsmetoder, vilka övervägas och
förkastas, allt efter den sökandes kontroll- och kritikförmåga. När
målet kännes uppnått, inträder något, som vissa psykologer
(Dürckheim och Gantschewa) kalla slutupplevelse. Allt som här
skildrats, behärskades av determinationen; det var ett
organiserat tankeförlopp. Vad som gäller för ett sådant, gäller
också, om medvetandet fordrar handlingar, och om slutmålet är
produktionen av ett objekt — vi tala i alla dessa fall om
organisation: ett organiserat tänkande, en organiserad handling, ett
organiserat verkskapande. Redan det manuella verkskapandet
har denna karaktär, men där var det inte så svårt att samla
erfarenheter och att ”organisera” dem under förloppet av en
liten produktionsprocess. Ex.: Ludvig (3;9) bygger en
spårvagn. Plötsligt hoppar han upp på fönsterbrädet och säger:
”Jag måste titta på kopplingen.” I samma ögonblick rullar en
spårvagn förbi. Ludvig förtjust: ”Nu vet jag.” Flan hoppar
ner igen och fortsätter. — Däremot äro svårigheterna stora vid
den andliga produktionen, där ju även materialet först måste
erövras, för att en prestation skall kunna uppstå. Man förstår,
att barnet behöver en längre latensperiod
(”brevskriverskorna”), under vilken denna utveckling kan ske, och att
individerna inte äro lika i detta avseende. Den som fostrar
aktiviteten i en 1:a klass på det sättet, att han förvandlar den i ett
rytmiskt inlärande och förhörande av dagspensa, har med ett
slag gjort slut på all individualisering. Denna respekteras
däremot i en sådan organisation, där eggelser bjudas i riklig mängd
och med det syftet, att låta eleven utvälja åt sig en liten
uppgift, ty därmed har man åt barnet inrymt möjligheten till en
organiskt växande produktion; åt sig själv har läraren
samti-I E. Sch, Sid. 6.
2 E. Köhler u. I. Hamberg, Zur Psychologie und Pädagogik der
geistigen Aktivität. Berlin 1931.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
