Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen. Aktivitetspedagogikens teori - 1. Den aktivitetspsykologiska bakgrunden - B. Skolnybörjarens aktivitetsstruktur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den aktivitetspsykologiska bakgrunden 47
digt garanterat tillfälle till iakttagelse och fostran av
densamma. Vi kunna således även i detta fall ådagalägga
betydelsen av en aktivitetspedagogiskt genomtänkt undervisning, i
vilken självverksamhetens dynamik även på andligt
område blir ett oeftergivligt villkor.
6. Förekommer det då aldrig, att läraren ställer uppgifter i
en sådan skola? torde kanske någon vilja fråga. Svaret lyder:
Det händer alltid, när undervisningens gång kräver sådana
uppgifter för individen och för klassen. Detta påstående
behöver en liten psykologisk analys, som ansluter sig till det som
sagts på sid. 45 och som i någon mån föregriper vårt nästa
kapitel. Första skolårets särskilda läge i detta fall är redan
känt, och våra upprepade hänvisningar till verkskapandets
klyvning vid denna ålder kunna bidraga till förståelsen därav.
Vi kunna inte av en elev fordra något, som hans mognadsgrad
inte garanterar. Så länge lärandets och övandets kulmination
varar, sakna barnen erfarenhet, och därför sakna de mål och
medel. Här är lärarens insats oumbärlig. Vårt
protokollmaterial uppvisar talrika exempel av följande art: ”Ack, fröken,
säg vad vi ska göra! Vi vet inte vad.” Därmed dokumenterar
barnet sin beredvillighet till övertagande av en främmande
uppgift, som det lovar att acceptera. Den verkliga baktanken i en
sådan bön skymtar ibland tydligt fram. En 6-åring sa: ”Ack,
fröken, hjälp mig, så jag kan göra det ensam!”1 Därmed
bekräftas, att skolnybörjaren själv värderar ett fritt skapande,
men vill ha uppgifter för att träna sig. Den lösning, som vi
föreslå för undervisningen i första klassen, lyder: tillfredsställ
nybörjarens begär efter och behov av uppgifter, men fostra
samtidigt hans trevande försök att själv upptäcka sådana. Med
den växande erfarenheten glider han in i vanan att betrakta
lärarens uppgift som ett övergångsstadium, och slutar med att
själv ställa sig uppgifter.? |
Eftersom begreppet ”arbetsuppgift” spelar en så stor roll i
den svenska pedagogiken, böra vi kanske dröja något vid den
1Jfr sid. 35.
2 L. G. Sjöholm, Handledning vid modersmålsundervisningen under
första och andra skolåren, del II. Göteborg 1933. Läsaren torde finna
många överensstämmelser mellan denne författares och våra
erfarenheter. Se särskilt sid. 7, 11 och 15 i nämnda bok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
