Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen. Aktivitetspedagogikens teori - 1. Den aktivitetspsykologiska bakgrunden - B. Skolnybörjarens aktivitetsstruktur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50 Aktivitetspedagogikens teori
giskt riktig behandling. Oftast är det en korrigering på
viljelivets område, som tarvas. Utvecklingshjälpen för F- och O-
typerna bör inte utgöras endast av en tillfällig anvisning, utan
den bör också åsyfta utveckling till en högre typform.
7. Det återstår att bland skolmognadens tecken erinra om
det sista, men det inte minst betydelsefulla. Barnet inträder i
skolan med förmågan att uppfatta skollivets viktigaste regler,
och det fogar sig i allmänhet i dem utan nämnvärd svårighet.
I dess umgänge med kamraterna utvecklar sig snart det redan
skildrade mångskiftande sociala beteendet. Men det dröjer
länge innan det lär sig förstå, vartill en gruppbildning inom
undervisningen kan tjäna. Göteborgsmaterialet ger tydliga
upplysningar härom. Man kunde sammanfatta dessa så:
”Något socialt liv finns redan i de lägre klasserna, men det antar
inga bestämda former. Tillfälliga grupper bildas och
upplösas.” En lärarinna i första klassen bör visserligen inte
påtvinga en social organisation, men, om hon är skicklig som
exempelvis N:o 1 (= K I 25 s), kan en välgörande utveckling
komma till stånd, därest klassen på lämpligt sätt stimuleras.
Vi vilja citera vårt eget omdöme om detta fall: ”I början av
serien märkas några ansatser, sedan urartar det hela,
umgänget består mest i visandet av prestationer för varandra. Med
huvudprotokoll IV, i vilket en kraftig eggelse till
gruppbildning gavs, stiger denna till 85 Jo. Men dessa grupper växla
ideligen, så att varje barn tillhör flera. Något högre
procenttal uppnås inte. Gruppbildandet sjunker, men där det finns,
blir det mera målmedvetet. Ömsesidig hjälp börjar skymta
fram.” Nybörjarna äro i regel mogna för en manuell
samprestation, som ju också kan förekomma redan i barnträdgården,
när en skicklig ledarinna eggar därtill. Det sagda låter sig
sammanfattas i ett för det första skolåret viktigt
helhetsproblem: genom frigörande av det sociala samlivet öppnas för
barnet möjligheter till utveckling och för pedagogen
möjligheter till fostran. Även här krävs en försynt utvecklingshjälp.
I det föregående har ett försök gjorts att ur kända
psykologiska fakta sluta sig till aktivitetsstrukturen i en första klass.
Frågan: Vad bjuder psykologin åt pedagogiken? kan här få ett
första svar. Kännedomen om ett livsskedes utvecklingsnivå
är vägledande för denna ålders pedagogik. Den som träffar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
