Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen. Aktivitetspedagogikens teori - 1. Den aktivitetspsykologiska bakgrunden - B. Skolnybörjarens aktivitetsstruktur - 2. Den situationspsykologiska bakgrunden (skollivets organisation)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den situationspsykologiska bakgrunden ;5t
rätt och tillfredsställer åldersstadiets speciella behov, har stora
chanser att få se en naturlig aktivitet bryta fram. Vissheten
härom bör stimulera lärarna i högre klasser att bedriva en
aktivitetspedagogik. Ty effekten av deras eggelser till
självverksamhet och socialt beteende blir likartad. (Vi äro
övertygade om att en tid av pedagogiskt experimenterande med
arbetshypoteser måste föregå psykologins nästa forskningsperiod.
Under denna tid komma lärarnas erfarenheter att spela en helt
annan roll än förut, och de komma att utnyttjas av
laboratorieforskningen på ett helt nytt sätt.)
För att i någon mån tillfredsställa dessa lärare lämna vi här
en schematisk överblick över aktivitetens skeden och
motsvarande utvecklingshjälp från o;o till 19;0 såsom utdrag ur Ch.
Bühlers ”Kindheit u. Jugend” och förf:s egna
forskningsresultat. Se tab. A.
2. Den situationspsykologiska bakgrunden
(skollivets organisation).
Upptäckten av aktivitetsprincipen åstadkom en rörelse inom
det pedagogiska lägret, ty sökandet efter motsvarande
teknik — men även omvänt sökandet efter förklaringen till
pedagogisk framgång i uppfostran — eggade till diskussion.
Denna senare blev allt mera invecklad. Tidigare hade man en
trygg ”metod” att lita till; nu fick man höra, att läraren skall
draga sig tillbaka och elevens egen gärning bestämma
undervisningens gång. För många var ett sådant krav obegripligt
och detta med rätta, ty de, som då proklamerade barnets frihet,
fordrade inte samtidigt barnets underkastelse under objektiva
normer. Men inte bara detta teoretiska fel måste skrämma en
försiktig lärare, Han saknade även i praktiken en vägledning,
som stödde sig på mönstergilla försök. Allt tycktes ”flyta”
för honom. Även vi frukta, att en och annan läsare har funnit
1 Detta begrepp har ingenting gemensamt med Kapers ”organiserad
klassundervisning”. För 10 år sedan har K. A. Westling polemiserat
mot K. på ett sätt, som kan anses ovederläggligt. Se K. A. Westling,
Undervisningsreform med särsk. hänsyn till den s. k.
klassundervisföredrag vid 12:e svenska seminarielärarmötet i Karlstad 1926.
id. 13.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
