- Project Runeberg -  Aktivitetspedagogik : en vägledning : under medverkan av svenska och norska lärare /
53

(1936) [MARC] Author: Elsa Köhler
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen. Aktivitetspedagogikens teori - 2. Den situationspsykologiska bakgrunden (skollivets organisation)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Den situationspsykologiska bakgrunden 53

upptäckt nödvändigheten av att lösgöra barnets fulla
skapareförmåga vid vissa tillfällen. Det tysta arbetet med sin stränga
planmässighet och sitt fastställda mål utvecklar nämligen vissa
personlighetens anlag, men gör det i längden på ett ensidigt
sätt. Han insåg, att intellektualismens fara, som redan
behärskade den ”gamla skolan”, även hotar den ”nya”. Om skolan vill
fostra ”människor” och inte bara odla ”mönsterelever”, måste
den sörja för befriandet av andra själsliga anlag: fantasi,
känsla, vilja, socialt sinne m. m. Detta sker bäst genom
skapandet av olika livssituationer och bland dessa också sådana,
där hela den lilla människan kan rasa ut och fostras allt efter
den insikt, som uppfostraren får i dess utveckling. Med ordet
”livssituation” ha vi återigen hamnat i en redan känd
definition, som nu kommer att få en djupare mening. Detta tvingar
oss att inskjuta en parentes i vår argumentering.

Om vi föreställa oss ett 8 månaders gammalt barn, som
börjar jollra med mamman, vilken i sin finkänslighet anar, att
barnet vill leka med ljud, och lockar fram de ljudrader, som
detta producerar, så ha vi en ”livssituation” framför oss, men
en sådan med en särskild prägel. Vi kunna redan kalla den en
”pedagogisk situation”. För att en sådan skall uppstå, behövas
åtminstone en vuxen människa och ett barn. Den vuxne vill
locka fram något ur barnet, som han anser vara nödvändigt för
dess utveckling. Barnet förstår denna hjälp och begagnar sig
därav. Alltså kommer den primitiva pedagogiska situationen
till stånd, därigenom att två människor uppleva en särskild
kontakt med varandra. Den ena vill ge och den andra tar emot.
Det, som den ena ger och den andra tar emot, är i bästa
fall utvecklingshjälp. — Denna primitiva pedagogiska situation
ändras eller göres komplicerad genom åtskilliga faktorer.
Redan i familjen kompliceras den därigenom, att barnet t. ex. har
syskon, blir indraget i en större krets och lär sig på indirekt
väg. Med full avsikt förändras den pedagogiska situationen i
skolan. Den representerar skolans egentliga syfte, d. v. s.
kulturförmedlingen. Material framlägges, planer uppställas,
läroböcker föreskrivas, en viss disciplin införes, med ett ord: en
stor del av en livsprocess rationaliseras i förväg. Denna
rationalisering var under vissa tider ytterst stark, ja så stark, att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 16 01:12:27 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aktivped/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free