Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen. Aktivitetspedagogikens teori - 2. Den situationspsykologiska bakgrunden (skollivets organisation)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den situationspsykologiska bakgrunden 55
2:o) Den kan studera ungdomens sociala beteende mitt under
den fria undervisningens förlopp. Det första arbete av detta
slag publicerade vi 1932 i E. Sch., där K. Reininger
framlägger resultatet av sitt arbete ”Freie Aktivitätsgemeinschaft
einer Klasse 11- bis 12 jähriger Mädchen”. I den här
föreliggande boken kommer K. Falk att bjuda något liknande över
en klass svenska pojkar.
3:0) I den pedagogiska situationen, där en mångsidig
aktivitet tillåtes, utvecklar sig en ny möjlighet till samlandet av
dokument över ett undervisningsmaterials inre väsen.
Eftersom iakttagelsen av ett material här kan ske under
användandet, alltså medan det är i funktion, kan man få en inblick i och
gissa sig till hur materialet i enlighet med sina inneboende
lagar borde behandlas. Här ligger en outtömlig källa till en ny
vetenskaplig didaktik.
4:o) Denna forskning kan på ett mycket noggrant och
upplysande sätt påvisa lärarens insats i den pedagogiska
situationen, därigenom att den undersöker den pedagogiska kontakten
och kommer underfund med dess beskaffenhet. 1
5:o) Slutligen kan även den pedagogiska situationen i sin
helhet bli föremål för undersökningar.” I denna boks del II
kommer läsaren att få inblick i ett sådant arbete.
Ännu tydligare än hos Washburne framskymtar dock
situationspedagogiken i P. Petersens Jenaplan. Eftersom vi med
upphovsmannens tillåtelse under 3 år fingo forska i hans skola,
äro vi i tillfälle att närmare redogöra för densamma. — Redan
före 1931 hade P. Petersen en uppfattning av skollivet, som var
en utmärkt förutsättning för en smidig situationspedagogik.
Här finnas inga åldersklasser, utan 3 stora grupper av barn,
varav varje omfattar trenne åldersstadier. Där sitter den
6-årige nybörjaren tillsammans med 7- och 8-åringar, och det
lilla samhället består således av äldre och yngre. Alla möjliga
skiftningar av socialt beteende, hjälpgivande och hjälptagande,
ledning och lydnad, härskande och underkastelse visa sig
tydligt. Gruppens plasticitet är dessutom fortfarande garanterad
1 E. Köhler, W. Böhm u. M. Bergemann-Könitzer, a. a.
2 Situationsbildningen kan även undersökas med statistiska
metoder. Se i litteraturförteckn. arbetena av I. Opitz och Z. Puljevitsch.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
