Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen. Aktivitetspedagogikens teori - 2. Den situationspsykologiska bakgrunden (skollivets organisation)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den situationspsykologiska bakgrunden 57
av läxförhör, genomgång av nytt stoff och till slut ny hemläxa
(”därifrån-och-dit”) som en schablon, vilken användes varje
dag skolåret om, och som i bästa fall kräver vissa nyanser i
barnets uppmärksamhet.
Vi försöka här att för första gången i typer ordna skollivets
viktigaste situationer efter psykologiska grunder. Frågan, som
vi ville besvara, är den: vad eftersträvar barnet med de
naturliga aktivitetsformerna, som tidigare omnämnts, och vilka
situationsbetingelser äro gynnsamma för dessa? De svar som
vi ge, härstamma ur systematiskt genomförda, men ännu inte
fullt avslutade undersökningar.!
1:o) Aktivitetspedagogen av 1 dag tror, ja, han är till och
med övertygad om, att denna pedagogiks djupaste fråga är av
etisk natur och härleder sin styrka från barnens och lärarens
tysta överenskommelse i fråga om självverksamhet,
ansvarskänsla och disciplin. Uppfostran till allt detta sker nämligen
allra bäst genom ett indirekt men i stället mera varaktigt
inflytande, mindre genom ord än genom lämpliga exempel och
gärningar. Trots detta erkänner han möjligheten av en
utpräglad ”uppfostringssituation”, i vilken pedagogen har ordet (det
”levande ordet”) och barnet lär känna den äldre generationens
önskemål.? Läraren är ju den äldre generationens representant
och samtidigt är han den yngre generationens vän. Såsom
”uppfostringssituation” — i vidsträckt mening — beteckna vi
varje situation, där etiska frågor diskuteras, där motivbildning
odlas, där kritik och råd för uppförandet ges. Denna situations
syfte är att skapa en grund för individens helhetsuppfattning
av tillvaron.
”Uppfostran” i skolan har hittills skötts på ett sätt, som
måste anses bristfälligt. Kristendomsundervisningen
betraktades som ett skolämne bland andra ämnen. Den tilldelades
lektionstimmar på schemat, läxor gåvos och förhördes, och så
väntade man sig av denna undervisningsart såsom resultat
något slags moralisk effekt! Enstaka krav på lydnad,
sanningskärlek, plikttrohet, social medkänsla m. m. uppställdes då och
1 EK. A. Westling, som i sin geniala intuition formulerat många
begrepp i aktivitetspedagogisk mening, tyckes ha tänkt på en
situationspedagogik. Se K. A. Westling, a. a. Sid. 15.
? Jfr E. Hermanssons redogörelse. Sid. 263.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
