Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen. Aktivitetspedagogikens teori - 2. Den situationspsykologiska bakgrunden (skollivets organisation)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66 Aktivitetspedagogikens teori
under det ”fria arbetet” blir att ta fram papper, penna och
färgkritor — han ”ritar båtar”. (Göteborgsförsöket visade, att
det stora flertalet barn behärskas av lusten att rita, innan de
komma att tänka på något annat.) I denna fria situation rita
kanske 30 barn och fortsätta därmed tills de tröttna, vilket
nästan aldrig sker, enligt vad en av våra medarbetare berättar.
(Han erhöll en samling på cirka 300 båtar.) På vilket sätt
skulle nu denna situation kunna förvandlas till en mera
fruktbärande? Helt enkelt genom en klok organisation av de följande
situationerna, som borde bli dels undervisningssituationer, dels
gemenskapssituationer (se längre fram). Det göres t. ex. en
”utställning” av de ritade båtarna. Den allmänna kritiken sätter
in, nyfikenheten vaknar, särskilt när läraren pekar på en eller
flera detaljer, som lösts på olika sätt, eller måhända förbisetts.
”Hur vore det, om vi tillsammans gjorde ett nytt besök vid
hamnen, och då mera noggrant tittade på vad som finns där
och vad människorna gör?” Detta sker. Barnen vandra dit
och anteckna åtskilligt. Under tiden har läraren med omsorg
samlat varjehanda material: böcker, kartböcker, planscher,
statistik, prospekt från resebyråer m. m. Nästa
individualsituation kan alltså börja på ett helt annat sätt. Eggelsen är
förstärkt, materialet betydligt utökat, självkritiken har vaknat.
Släpper man nu lös en skara barn, så kan man vänta sig, att
minst 50 Po av 9-åringarna kunna ställa sig en ny uppgift eller
utvidga den förra. Båten blir kanske mera naturalistisk, ja,
teckningen försvinner till och med till förmån för läsning och
därmed för inhämtande av kunskaper av olika slag. Nu
inträder också en större differentiering inom klassen, ty
uppgifterna äro inte längre desamma. Differentieringen kan medföra
en omedelbar inverkan på klassens sociala lv, ty nu uppstå
varierande önskemål, som kräva olika vägar och medel. a) Här
är en elev, som tror sig ha hittat på en lämplig uppgift, men
som först vill förvissa sig om lärarens gillande. Han frågar.
b) En annan imponeras av det, som kamraten gör. Han går
dit och hämtar eggelse. c) Tre andra ha kommit överens om
en samprestation, och d) i ett hörn grubblar en förtvivlad
enstöring på vad han skall företa sig. Läraren bidar tiden för
att ge honom chans till egna upptäckter. Inställa de sig inte,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
