Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen. Aktivitetspedagogikens teori - 2. Den situationspsykologiska bakgrunden (skollivets organisation)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den situationspsykologiska bakgrunden 67
ger läraren honom en smula hjälp till självhjälp. Under den
följande tiden kontrollerar han, hur hjälpen har verkat.
Vi böra göra klart för oss denna situations
aktivitetspsykologiska och socialpsykologiska betydelse. Här tvingas alltså
barnet inifrån — inte bara att prestera något utan även — att
försäkra sig om tillfällig hjälp, om sådan behövs. Lärarens
närvaro och möjligheten att anlita honom skänker trygghet, ja,
även kamratens lilla vetande uppskattas som kunskapskälla, när
de egna resurserna tryta. Behovet av hjälp är drivfjädern till
gruppbildning inom individualsituationen. I en väl vårdad klass
avspeglar därför gruppbildningen elevernas förståelse för
situationen och deras sakliga omdöme. Allt detta bestämmer
gruppernas sociala struktur. Grupperna, som uppstå under en sådan
situation, likna inte dem som bildas på skolgården, ty barnen
göra en tydlig skillnad mellan lek och allvarsprestationer.t Men
innan de nå upp till en sådan rutin, att de på ett
tillfredsställande sätt kunna samarbeta och hjälpa varandra, måste de ha
samlat en tillräcklig mängd erfarenheter. Eftersom K. Falk
ägnar ett utförligt arbete? åt en 6:e klass” fostran till socialt
uppförande, kunna vi här förbigå detta problem.
På grund av dessa psykologiska förutsättningar är det inte
längre svårt att analysera situationens pedagogiska mening.
Inbyggd i skollivet är denna situation det bästa, ja det enda
tillfället, att låta eleven växa med sin egen gärning. Den är
en situation, i vilken hela hans tänkande och viljande tages i
anspråk. Eftersom samma förutsättning gäller för alla elever,
måste en rikt strukturerad kollektivsituation uppstå. Den visar
det växande andiiga livet och på samma gång dettas tendens
till organisation. Denna dynamik förråder åtskilligt om en
mänsklig livsgemenskaps uppkomst och om inre ordning
överhuvud.
Tvivlaren, som nog alltid är snar till förutfattad kritik,
invänder kanske på detta ställe: ”Sådant vill jag inte ha i min
klass. Det verkar kaos. Inte kan en lärare behärska och ordna
ett dylikt virrvarr!” Den rutinerade aktivitetspedagogen svarar
härpå: ”Ordningen” inom ett samhälle, även ett mycket struk-
1 E. Köhler, F. Winnefeld u. G. Poppe, Uber Gruppenbildungen in
der Untergruppe. (Jena-arbete, opublicerat.)
2 Se sid, 161 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
