Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen. Aktivitetspedagogikens teori - 3. Aktivitetspedagogikens framtid - A. Den syntetiska aktivitetspedagogiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Aktivitetspedagogikens framtid 79
dom, som under sju år eller ännu längre tid upplever
skolsamhällets mångskiftande situationer, kommer helt visst inte att
stå främmande inför de plikter och rättigheter, som det större
samhället ålägger. Vi gå säkerligen inte vilse, om vi beteckna
gemenskapsprincipen såsom lika betydelsefull som
personlighetsprincipen. Den pekar på skolpedagogikens andra mål: att
betrakta klassen som ett mänskligt samhälle, vilket i sin
helhet bör både iakttagas och framför allt fostras. Att denna
fostran går hand i hand med personligheternas växande, ja
rentav till största delen sker just genom deras utveckling,
framstår klart, om man känner till ”verkskapandets” betydelse
för personligheten och samhället. Verkskapandet är i sig självt
ett personlighetsbildande moment och utgör förbindelselänken
inom samhället. Presterar man något bra på den plats där
man är ställd, och låter man det egna verkets frukter komma
andra till godo, så utvecklar sig en gemenskap med ömsesidigt
bindande kraft. Vi påminna om ett redan omnämnt citat!, och
vi variera det här en smula för vårt syfte: ”Verkskapandet
är individens gemenskapsfunktion”. Det i hela vår
aktivitetspedagogik dominerande problemet — verkskapandet (den
organiserade produktionen) — är alltså en ny princip, som
kompletterar de andra och belyser deras relation. Barnets
verkskapande och dess växelverkan med gemenskapen kunna
emellertid endast garanteras, där en genomtänkt situationspedagogik
tillämpas. Alltså är också situationsprincipen en ny och
nödvändig komplettering till de övriga. Vi sågo, att de omnämnda
principerna ha ett tydligt samband, och att man genom analys
av den ena eller den andra principen kan sluta sig till deras
olika betydelse inom systemet. Vi få alltså fram en indelning i
sådana principer som kunna ange målet, och sådana som kunna
utpeka medlen. ;
I ljuset av det ovan sagda vilja vi underkasta kulturvärdenas
princip en förnyad granskning. Vi ha sett den i nära samband
med personlighetsprincipen. Den bör också analyseras
fristående. Då får den, såsom redan antytts, karaktären av den äldre
generationens vilja att lämna sina objektiva värden i arv åt den
yngre generationen. Genom att isolera kulturvärdenas princip
och betrakta den som ett självständigt problem ha vi tangerat
ER u. J. Sid. 380,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
