Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen. Aktivitetspedagogikens teori - 3. Aktivitetspedagogikens framtid - A. Den syntetiska aktivitetspedagogiken - B. Aktivitetspedagogikens vetenskapliga karaktär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Aktivitetspedagogikens framtid 83
Genom en dylik syntes har skolpedagogiken fått ett nytt
innehåll. ”Lärdomsskolan” kan anses vara dömd, och den bör vika
för — en ”fostrande skola”.
B. Aktivitetspedagogikens vetenskapliga
karaktär.
Förrän man överhuvud sysslar med frågan: kan pedagogiken
vara en vetenskap? borde man någorlunda känna till denna
frågas historia. Detta spörsmål har nämligen framställts
tidigare, utan att det varit möjligt att bjuda någon allmängiltig
teori. Det vore förmätet att här utlova ett tillfredsställande
svar. Övertygelsen om, att man ur delen dock kan sluta sig
till helheten, sporrar oss till reflexioner. Den korta överblick
över aktivitetspedagogikens uppkomst som gavs i inledningen,
jämte den komplettering som följer här, torde i någon mån
kunna visa, vad det egentligen rör sig om.
Som redan nämnts, har barnets självverksamhet under den
sista generationen gjorts till huvudprincip. Den pedagogik,
som bygger på självverksamheten, har betecknats med olika
2”
namn. Ett av dessa — nämligen Kerschensteiners term:
”arbetsskola” — övertogs på ett tidigt stadium av
masspedagogiken. Begreppets innebörd var inte klart, och det fick med tiden
ett allt oklarare innehåll. Denna oklarhet kom sig av skiftande
uppfattningar rörande undervisning och uppfostran. Så före-
1 Vi tro, att denna helhetsuppfattning av pedagogikens krav kan
tillfredsställa alla dem, som i teori och praktik ha behov av en syntes.
O. Nilssons i ”Den nya skolan” uttalade önskan, att se arbetet och
upplevelsen förenade, får här sin uppfyllelse, ty ”själens hela
dynamik” innesluter båda och mera till. — Bror Erikssons ”Sökandet efter
syntesen” (Rostads elevförbunds årsskrift 1935), som åsyftar ett
”både-och” i praktiken, får i denna boks tredje del ett svar, som förf.
torde gilla. — Om ”syntes” och även ”psykologisk motivering” talas
också i förordet till ”Arbetsskola — arbetsglädje”, utg. av A. Gierow,
G. Hellstén och S. Malmberg. Lund 1936. Bortsett från titeln, som
är något missvisande (jfr sid. 23 f.), är boken ifråga ett slående bevis
på de aktivitetspedagogiska tendenserna i Norden, för vilka vi
komma att redogöra längre fram. I grund och botten mena vi alla
detsamma : vi inse nödvändigheten av barnets frihet till
självverksamhet, och vi vilja alla, att denna frihet skall begagnas på bästa sätt.
Vad vi med vår bok åsyfta är att bevisa, att såväl ”syntesen” som
den ”psykologiska motiveringen” måste hämtas från vetens
kapen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
