Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen. Aktivitetspedagogikens teori - 3. Aktivitetspedagogikens framtid - B. Aktivitetspedagogikens vetenskapliga karaktär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84 Aktivitetspedagogikens teor i
trädde t. ex. en riktning upplevelsens primat och ville
omedelbart skapa ett slags ”helhetspedagogik”. Kerschensteiner
bekämpade i flera upplagor av sin bok ”Begriff der
Arbeitsschule”1 dem, som bedrevo egen pedagogik, men seglade under
hans flagga. Han lyckades dock inte förhindra, att hans
begrepp fick en ytterst mångskiftande betydelse. Det urartade
till att bli en reservoar, i vilken var och en ansåg sig ha rätt
att tömma sina funderingar. Till slut måste Th. Litt varna för
missbruk av namnet ”arbetsskola”. Han säger :2 ”Ingenting har
skadat arbetsskoleidén så mycket som termens omåttliga
mångtydighet, ty därav härleda sig alla de fraser, med vilka
man försökte motivera denna idé. — — — Allt detta har
gjort idén fullständigt oduglig att tjäna såsom rättesnöre för en
uppfostrares tänkande och handlande.” Det anförda torde visa,
att begreppet ”arbetsskola” kunde brukas som beteckning för
snart sagt vilken pedagogik som helst. Dess innebörd hade
blivit alltför rymlig samt — tack vare bristande vaksamhet
och bristen på nödig kritik — antagit karaktären av ett
sannskyldigt kaos.? Man förstår nu, varför den tyska
”arbetsskolan”, i den mån som den inte förblev enbart praktisk
skolgärning, under sin vidare utveckling indrogs i diverse
spekulationer.
Betrakta vi aktivitetspedagogikens utveckling på andra håll,
få vi en annan bild. Ferrière, som i en år 1912 utkommen bok:
”Biogenetik und Arbeitsschule” ger en överblick över den
moderna rörelsen, ser i denna framför allt ett ”hänvändande” till
barnet. Denna uppfattning påminner starkt om Gläsers och
Rössgers (se inledningen), dock med den skillnaden, att
Ferrigre åberopar vetenskapen. Fan fastslår uttryckligen: ”Den
teoretiska litteraturen har satt sig som mål, att åt psykologin
1 G. Kerschensteiner, Begriff der Arbeitsschule (1. Aufl.). Leipzig
und Berlin 1912.
2 Th. Litt, Führen oder Wachsenlassen. Leipzig und Berlin 1927.
Sid: 69 ff.
3 Jfr A. Lilius, Den själsliga utvecklingen under barndomen och de
första ungdomsåren. ”Arbetssättet i folkskolan”, a. a. Sid. 124 £.:
”Det är en annan fråga, huruvida arbetsskolan är den lämpligaste
benämningen för en läroinrättning av detta slag, en fråga, som jag
här lämnar öppen.”
Si Ad. Ferrière, Biogenetik und Arbeitsschule. Langensalza 1912.
id. 0.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
