Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen. Aktivitetspedagogikens teori - 3. Aktivitetspedagogikens framtid - B. Aktivitetspedagogikens vetenskapliga karaktär - C. Den syntetiska aktivitetspedagogikens framtid i Norden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Aktivitetspedagogikens framtid 37
djupaste drivkrafter — wverkskapandet är just en av dem —
desto säkrare kan den (a posteriori!) spekulera därmed.
Vi hysa även den förhoppningen, att en kommande natur-
och livsfilosofi skall ta upp den helhetspedagogik, vars
berättigande vi här ha framhållit, och göra den till ett av sina
djupaste problem.
Den praktiserande läraren kan dess bättre under den
nuvarande andliga krisen, som skakar ganska fasta filosofiska
system i deras grundvalar, reda sig utan vidlyftiga filosofiska
spekulationer. Han kan finna behövligt stöd genom studium
av den vetenskap som sysslar med själslivet (psykologin) samt
av de bärande etiska grundtankarna i den livsuppfattning, som
hitintills bäst förmått lösa världsåskådningens vanskliga
problem, nämligen kristendomen. Att bygga på dessa båda torde
kunna skänka nödig stadga och trygghet åt uppfostrarens ofta
mödosamma gärning.
C. Den syntetiska aktivitetspedagogikens
framtid i Norden.
Norden har dess bättre inte — såsom fallet varit i några
andra länder — drabbats av en andlig revolution.
Aktivitetspedagogikens vidare utveckling är därför för närvarande inte
hotad här. Tvärtom finnas goda förutsättningar att utvidga och
fördjupa dess innehåll. Om Skandinaviens lärare ville utnyttja
dessa möjligheter och samla sig till en fördomsfri diskussion
av skollivets hela problematik, skulle de i ett historiskt
ögonblick kunna göra en betydande insats i världspedagogikens
utveckling.!
För Sveriges vidkommande må framhållas, att framsynta
ledande pedagoger även här höjt kravet på en frigörelse från den
traditionella pedagogikens snäva band. En hel rad citat kunde
anföras som belägg. Det uppstod en rörelse, som åsyftade att
modernisera skolans inre arbete. Genom studieresor i utlandet
(vanligen i Tyskland och Österrike samt Amerika och
England), genom studiet av facklitteraturen (pedagogiska tidskrif-
1 K. Nordlund, a. a. Sid. 84: ”Folkskolans lärare skulle i sitt arbete
kunna få en stor hjälp av varandra, om de, mer än som faktiskt sker,
sökte den hjälpen.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
